Daniels och Malins son föddes död utan förklaring. Samma sak händer 500 svenska barn varje år. Men ingen vet varför.

I nio månader hade lille Mio uppfört sig som vilket barn som helst i magen. När värkarna satte i gång åkte Daniel Wilén och Malin Andersson in till sjukhuset. Men personalen hade svårt att hitta Mios hjärtljud.
– När vattnet gick var det alldeles nedbajsat och personalen förstod att det här är ett barn som inte mår bra alls. Det blev operation direkt, säger Daniel.
Ett och ett halvt år har nu gått sedan Mio förlöstes med kejsarsnitt – död.
– Han hade dött ett dygn tidigare. De hjärtljud de fått in var Malins, säger Daniel.
Varje år dör mellan 400 och 500 svenska barn i sin mammas mage efter 22:a graviditetsveckan. Det innebär fem födslar på 1 000. Och andelen har inte sänkts sedan 80-talet – vilket man kan ställa mot plötslig spädbarnsdöd där man lyckats sänka antalet dödsfall bara sedan början av 90-talet från 150 till drygt 10 fall per år.
– Nästan 500 barn om året – det är en alldeles för hög siffra. Varför sjunker inte den här siffran, det kan man fråga sig, säger Ingela Rådestad, professor i vårdvetenskap.
Enligt henne är anledningen att det forskas för lite.
– Man har ju en nollvision för dödsolyckor i trafiken. Men för att minska den här dödligheten saknar politikerna visioner, säger Rådestad, som också sitter som ordförande i Spädbarnsfonden, som snart inleder en satsning för att få politikerna att ta upp frågan.

Det finns i dag inte tillräcklig kunskap kring varför barn dör i sin mammas mage. Det menar Anders Printz, chef för Socialstyrelsens hälso- och sjukvårdsavdelning.
– Det här är allvarliga siffror, säger Printz.
Han menar nu att myndigheten kommer att väcka frågan om en utökad forskning på området.
– Där har vi en viktig uppgift. Vi har sett att dödlighet på andra områden minskat betydligt under senare år, men så är inte fallet när det gäller detta.
– Jag tycker att vi kan peka mer kraftfullt än vi gör i dag på att det måste forskas mer.