Nyheter Sverige

Är du ung, snygg, smal och vit? Då får du synas i tunnelbanan

Det visar en ny undersökning som kartlagt reklamannonser i Sveriges största tidningar. I dag startar utställningen ”Vem får synas i svensk reklam” – i Stockholms tunnelbana – för att uppmärksamma underrepresentationen i svensk reklam.

Vem Syns

Sveriges Kommunkationsbyråer har undersökt 700 slumpmässigt utvalda annonser som visar att nästan alla ser likadana ut.

Varje dag utsätts genomsnittssvensken för 200 reklambudskap. I annonser och reklambudskap får vi veta vem som är snygg, hur en normal kropp ser ut, vad en normal sexualitet är eller vilka personer en normal familj består av. Vilka får synas då? I reklamens värld är kvinnorna som syns unga, männen medelålders och familjerna som visas är till 100 procent kärnfamiljer. Personer med en synlig funktionsnedsättning ser man i princip aldrig. 

Det är Branschorganisationen Sveriges Kommunkationsbyråer som har kartlagt 700 slumpmässigt utvalda annonser i tre av Sveriges största tidningar, Dagens Nyheter, Sydsvenskan och Göteborgs-Posten.

– Det är ledsamt men jag är inte förvånad. Reklamen blir en spegel som man ser varje dag och om man aldrig känner igen sig själv där kan det ju inte representera verkligheten, säger Jessica Bjurström, vd på Sveriges kommunikationsbyråer, till Metro.

För att uppmärksamma under- och överrepresentation i svensk reklam arrangerar de fotoutställningen ”Vem får synas i svensk reklam”. Utställningen  som har premiär i dag, måndag,  kommer att visas på perrongen i Hötorgets tunnelbana 27-3 maj 2015 och går att följa under på Instagram under kontot @vemsyns .

Vad betyder det då att vi bara får se smala, unga och vackra personer? Enligt Avilin Persson, grundare av Kommunikationsförmedlingen.se – som verkar för att alla förtjänar att synas i reklam – påverkar homogen reklam hur vi ser på oss själva och andra, speciellt om man är ung.

– Man kan inte undvika reklam och därför är det så otroligt viktigt att alla får bli representerade. Utan förebilder tappar reklamen dessutom sin verkan. När man känner igen sig blir man också intresserad och jag tror många tröttnat på att inte göra det, säger hon.

Det finns även många konkreta bevis för att mångfald på arbetsplatser ökar lönsamheten, menar hon.

– Mobilföretaget Halebop tjänar mest trots att de investerar minst i reklam och de har nog bara att göra med igenkänningsfaktorn och humorn i deras reklamer, konstaterar hon.