Nyheter Sverige

Åsa, 25, fick inte ge blod – för att hon är döv

När Åsa Mellin ville lämna blod fick hon veta att hon inte var lämplig. Det är inget fel på hennes blod, men kliniken var oroliga för att de inte skulle kunna kommunicera eftersom Åsa är döv. ”Jag kände att det här får vara nog”, säger Åsa Mellin.

Precis som över 200 000 andra svenskar ville Åsa hjälpa sina medmänniskor genom att anmäla sig som blodgivare. Systern hörde sig för på sjukhuset och erbjöd sig också att tolka eftersom Åsa är döv.

Svaret kom till Åsa i ett mejl från Kristina Josefsson, biträdande verksamhetschef för laboratoriemedicin på Kungälvs sjukhus. Hon tyckte inte att Åsa var lämplig som blodgivare. Inte på grund av hennes blod utan på grund av hennes hörsel. 

”Det bekymrar mig hur vi skall hantera om du skulle må dåligt i samband med blodgivningen. Hur kan vi kommunicera med dig så att både vi och du känner oss trygga?”, skriver biträdande verksamhetschefen i mejlet.

Hon fortsätter med att personalen inte är van vid att använda enbart skriftlig kommunikation och att de inte skulle förstå hur hon mådde om Åsa i värsta fall svimmade. Sjukhuset behövde också journalkopior på Åsas hörselnedsättning.

”Med tanke på ovanstående tycker jag inte att det är lämpligt för dig att vara blodgivare. Kanske kan du känna dig nöjd med att du försökt, kanske kan du värva någon annan som kan lämna blod.”, avslutas brevet.

Åsas syster avfärdades som tolk på grund av att det skulle riskera patientsekretessen. Ingenstans i brevet nämns möjligheten att anlita en professionell teckenspråkstolk. 

– Jag kände att det här får vara nog, säger Åsa till Metro. 

Åsa svarade på mejlet från biträdande klinikchefen och skrev att hon tyckte att det rörde sig om diskriminering. Tre dagar senare kom svaret. Kristina Josefsson har gjort en kovändning, ber om ursäkt och godkänner att Åsa ska få en teckenspråkstolk. 

Det har nu gått över en månad sedan Åsa fick veta att hon är välkommen in för att ge blod, men hon känner sig fortfarande diskriminerad efter det första bemötandet.  

– Det känns som att hon beter sig som att inget hänt. Jag har ingen lust att komma in nu, säger Åsa.

Enligt Kristina Josefsson görs det alltid en bedömning om hur resurserna kan användas på bästa sätt när det handlar om vem som ska ge blod, men att sjukhuset inte vägt in kostnad för teckenspråkstolk när de bestämt om Åsa ska få ge blod eller inte.

– Det är friska personer som kommer hit frivilligt. Det är ingen mänsklig rättighet att bli blodgivare och där tar vi alltid hänsyn till lämplighet, säger hon till Metro.

Men enligt Sveriges Dövas Riksförbund är det faktiskt en mänsklig rättighet att få ge blod enligt FN-konventionen för personer med funktionsnedsättning. Dessutom kan det strida mot svensk lag.

– Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering inom hälso- och sjukvård och annan medicinsk verksamhet, där även Blodcentralen omfattas, säger Sveriges Dövas Riksförbunds ordförande Hanna Sejlitz till Metro.

Förbundet säger att de känner till ett antal fall sedan tidigare där döva fått veta att de inte får ge blod. Ett särskilt uppmärksammat fall rörde en kvinna i Falun som nekades att ge blod trots att hon kom i sällskap med en auktoriserad tolk. Då konstaterade Socialstyrelsen att det inte finns något hinder för att en döv person ska få ge blod.

Åsa Mellin har anmält kliniken till både Diskrimineringsombudsmannen och Justitieombudsmannen men ingen av myndigheterna har gått vidare med anmälan. Nu försöker hon sprida medvetenhet om diskrimineringen av döva på andra sätt.

– Det är skrämmande att varken JO eller DO tar det här på allvar, säger Åsa. 

Nästa person med hörselskada som vill ge blod på Kungälvs sjukhus kommer att bli bemött på ett annat sätt, säger biträdande klinikchefen Kristina Josefsson.

– Jag kan förstå att det inte kändes bra för henne.