Nyheter Världen

Ödesomröstning splittrar Colombia

Cartegenabor passerar förbi en reklamskylt med ja-sidans budskap "Folket röstar ja till freden" dagen efter den historiska ceremonin i staden där regeringen och Farcgerillan skrev under fredsavtalet.
Cartegenabor passerar förbi en reklamskylt med ja-sidans budskap "Folket röstar ja till freden" dagen efter den historiska ceremonin i staden där regeringen och Farcgerillan skrev under fredsavtalet.

Landets framtid ligger i colombianernas händer när de på söndag säger ja eller nej till fredsavtalet mellan regeringen och Farcgerillan.Förespråkarna är hoppfulla om ett verkligt slut på över ett halvt sekel av krig. Nej-sidan varnar för en stympad rättvisa.

"Fred, efter 276 162 dödsoffer".

De historiska orden som prydde framsidan av Colombias största dagstidning El Tiempo i måndags var med nödvändighet inbäddade i svarta sorgestråk. Efter drygt fem årtionden av krigstillstånd ser många colombianer med återhållet hopp på det underskrivna fredsavtalet.

Det vilar någonting lätt overkligt över de 297 sidorna. Plötsligt ska till synes eviga dödsfiender begrava stridsyxan, grogrunderna till den komplexa konflikten åtgärdas och de djupa såren i det colombianska samhället läkas, genom försoning och förlåtelse. Den marxistiska gerilla som varit statens svurna fiende sedan 1964 ska lämna över vapnen och bilda politiskt parti.

Men innan den svåra processen kan påbörjas måste avtalet godkännas i söndagens folkomröstning.

Kluvet land

President Juan Manuel Santos hoppas att måndagens ceremoni i Cartagena gett en avgörande skjuts åt ja-sidan, som leder i opinionsmätningarna. Men samtidigt som han skakade hand med Farcledaren TimoleónJiménez ledde expresidenten Álvaro Uribe – som under sin tid vid makten bedrev ett oförsonligt krig mot gerillan – trotsigt en manifestation mot fredsavtalet.

Det är ett polariserat Colombia som går till valurnorna.

– Jag känner folk som sagt upp vänskapen på grund av det här. På ena sidan finns den här hårdföra katolska högern som vägrar kompromissa, medan många på ja-sidan kallar alla som röstar nej för idioter, säger den 38-åriga Bogotábon Mauricio Irrigarte över telefon till TT.

Själv har han bestämt sig för att rösta ja.

– Jag kan förstå de som vill rösta nej, avtalet är inte perfekt. Men vi kan inte stoppa kriget genom att kräva blod för gammalt blod, vi måste komma vidare.

Vill omförhandla

Nej-sidan anser att oacceptabla eftergifter gjorts åt Farcrebellerna – framför allt att de som begått mindre allvarliga brott under konflikten ska ges amnesti, medan de som erkänner brott mot mänskligheten, exempelvis massakrer eller tortyr, kan slippa fängelse men dömas till mångårig samhällstjänst.

Kritikerna anser att det är orimligt att en grupp som varit stämplad som terrorister nu välkomnas in i det politiska systemet.

Nej-sidan samlar också ekonomiska intressen som vill stoppa de reformer som regeringen åtar sig för att förbättra villkoren på den fattiga landsbygden.

– Det handlar om en mäktig grupp, med jordägare och deras organisationer, som utmålar det här som rena kommunismen, säger Anders Rudqvist, sociolog och mångårig Colombiakännare.

Krokig stig

Han anser att problemet tvärtom är att reformerna inte på riktigt tar itu med det starkt koncentrerade markägandet, som lämnar många på landsbygden utan försörjningsmöjligheter – en av rötterna till konflikten.

Om colombianerna ger grönt ljus på söndag väntar flera stora utmaningar för en, som det heter i avtalet, "stabil och hållbar" fred. Ett omedelbart hot är att andra väpnade grupper och droghandelsgäng ska etablera sig i tidigare Farckontrollerade områden. Ett långsiktigt hot är att korruptionen ska mala sönder de förändringar som krävs.

Mauricio Irrigarte är ändå hoppfull.

– Jag tror att avtalet kommer vid den här tidpunkten eftersom vi nu till slut faktiskt är redo för fred.

Luis Benavides/AP/TT
Oppositionsledaren och den före detta presidenten Álvaro Uribe hälsar på anhängare under en protest i våras mot regeringens kompromisser med Farcgerillan. Arkivbild.
Fernando Vergara/AP/TT
Colombias president Juan Manuel Santos, till vänster, och Farcledaren Rodrigo Londoño, även känd under sitt alias Timoleón Jiménez, skakar hand efter att ha skrivit under fredsavtalet på måndagen.