Nyheter Sverige

Öppnade famnen för ensamkommande

Knappt två veckor efter att de två 15-åriga afghanska pojkarna Mostafa Hosseini och Mostafa Zahedi kom till Sverige flyttade de in ett jourhem hos Anne Hector och hennes åttaåriga dotter Maja i skånska Höllviken.
Knappt två veckor efter att de två 15-åriga afghanska pojkarna Mostafa Hosseini och Mostafa Zahedi kom till Sverige flyttade de in ett jourhem hos Anne Hector och hennes åttaåriga dotter Maja i skånska Höllviken.

De mörka krafterna skulle inte få vinna.Nu bor två 15-åriga afghanska pojkar hemma hos Anne Hector och hennes åttaåriga dotter i Höllviken.– När det kommer en så nära: ska man verkligen bara stå vid sidan och titta på? säger Anne Hector.

Mostafa Hosseini går in i rummet han delar med Mostafa Zahedi. Han visar upp en teckning av sin far, som han gjort utifrån ett fotografi som skickats till honom från familjen i Iran.

– Han ler lite mer på teckningen än på bilden, säger han med ett leende.

Alltid någon hemma

Kusinernas månadslånga resa till tryggheten i Europa gick via den livsfarliga rutten över havet från Turkiet till Grekland. Drygt två veckor efter att de kom till Sverige som ensamkommande flyktingbarn flyttade de två afghanska pojkarna in hos Anne Hector och hennes åttaåriga dotter Maja i skånska Höllviken i slutet av november.

– Det är fantastiskt att bo med Anne och Maja, säger Mostafa Hosseini.

– Det bästa är att nu är nästan alltid någon hemma, säger Maja.

Tanken på att bli ett jourhem för ensamkommande flyktingbarn fick Anne Hector när hon under hösten var på ett informationsmöte i Västra Ingelstad, som i sin sporthall tillfälligt skulle husera flyktingar.

– Där fanns båda krafterna. Mest egentligen kärleksfulla krafter, men även andra och de är ofta väldigt högljudda. Då kände jag att de inte ska få vinna i alla fall, säger Anne Hector, som sedan tidigare är kontaktperson för en afghansk familj.

Pojkarna läser svenska på en närliggande skola och började nästan omedelbart med att spela fotboll i Höllvikens fotbollsklubb.

– Vi har fått många vänner där, säger Mostafa Zahedi på perfekt engelska.

"Mycket inspiration"

Precis som i vilken tonårsfamilj som helst innehåller vardagen påminnelser om att alla måste hjälpa till med sysslor i hemmet, men även diskussioner kring hur samhället i Sverige fungerar.

– Många tycker nog fortfarande att det är fantastiskt att jag har två flyktingbarn hos mig, men det stadiet har vi passerat sedan länge. Vi måste få vardagen att fungera, säger Anne Hector, som bestämt sig för att övergå till familjehem i framtiden.

En vardag som allra mest består av glädje.

– Gänget här tillsammans njuter jag av att se. Det har blivit mycket inspiration för oss att de har kommit hit, säger Anne Hector.