Nyheter Världen

Öst och Colombia fredsfavoriter

Varken Latinamerika eller det forna Sovjet har uppmärksammats med Nobels fredspris på över 20 år.Måhända väntar ett "äntligen" i Oslo nästa vecka – även om gissningsleken på förhand tycks lika oviss som vanligt.

Det purfärska fredsavtalet i Colombia är huvudfavorit när den norska Nobelkommittén nästa fredag offentliggör vem som blir årets vinnare av Nobels fredspris.

– Det som är viktigt att lyfta i den processen är att krigets offer fått vara delaktiga i processen, och kvinnor inkluderats, konstaterar Agnes Hellström, ordförande för Svenska Freds.

Två män?

Hon befarar dock att priset i så fall går till "de två männen" – Colombias president Juan Manuel Santos och gerillaledaren Timoléon Jiménez – som stått i rampljuset under fredsförhandlingarna.

Med tanke på duons allt annat än fredliga förflutna så lär kritiken mot Nobelkommittén emellertid bli tung, ungefär som när USA:s president Barack Obama prisades häromåret, trots att hans lands soldater samtidigt var på krigarstråt runt om i världen.

– Det kan vara problematiskt att ge priset till personer som tidigare varit part i en konflikt, men framgången med fredsavtalet gör dem till populära kandidater, säger Hellström – vars egna favoritkandidater i stället är amerikanska ickevåldsaktivisterna Gene Sharp och Jamila Raqib.

– I en värld som är så präglad av väpnad konflikt så är det enda rimliga sättet att bygga hållbar fred att se till att den väpnade konflikten aldrig bryter ut. Deras forskning om icke-våldsmetoder har använts framgångsrikt i många år, tycker Agnes Hellström.

Länge sedan

Att prisa Colombia ligger dock bra i tiden. Latinamerika har inte uppmärksammats med Nobels fredspris sedan 1992, då guatemalanskan Rigoberta Menchú fick åka till Oslo.

Ännu längre – sedan 1990 – har det gått sedan den forna Sovjetunionen togs upp av Nobelkommittén. Joanna Kurosz, programchef för Eurasien på Civil Rights Defenders, kan nämna en hel rad tänkbara kandidater i öst.

– Det finns ett behov av att uppmärksamma människorättsförsvarare i före detta Sovjetunionen där människorättssituationen håller på att försämras sedan många år tillbaka, inte minst i Ryssland där regimen kommer med det ena lagpaketet efter det andra som strider mot grundläggande människorättsprinciper och ofta även är i strid med den ryska konstitutionen, säger Kurosz.

Rysk veteran

Norska fredsforskningsinstitutet Prio har i år den ryska mr-veteranen Svetlana Gannusjkina som sin huvudfavorit till fredspriset.

– Ett pris till henne vore dessutom ett erkännande inte bara för henne utan för hela den ryska människorättsrörelsen som är under stort tryck, konstaterar Joanna Kurosz.

– Det borde vara en självklarhet att människorättsförsvarare får fredspriset oftare.