Nyheter

6 tecken på att det går framåt i kampen mot könsstympning

Under 2015 drev den då avgående presidenten Goodluck Jonathan igenom en av sina sista lagar och förbjöd kvinnlig könsstympning i Nigeria
Under 2015 drev den då avgående presidenten Goodluck Jonathan igenom en av sina sista lagar och förbjöd kvinnlig könsstympning i Nigeria

Drygt 200 miljoner flickor och kvinnor har utsatts för någon form av könsstympning och fler än tre miljoner riskerar att utsättas för det årligen. Men det finns också ett par ljuspunkter i mörkret. Här är 6 tecken på det.

Fler inför förbud

Fler och fler länder inför förbud mot kvinnlig könsstympning. Några exempel är Burkina Faso, Egypten, Etiopien, Eritrea och Sudan. Under 2015 drev den då avgående presidenten Goodluck Jonathan igenom en av sina sista lagar och förbjöd kvinnlig könsstympning i Nigeria. I Gambia under samma år slog den dåvarande presidenten Yahya Jammeh i ett uttalande fast att ett förbud mot könsstympning ska gälla direkt. Trots att det på pappret är olagligt i många länder så är kvinnlig könsstympning fortfarande väldigt vanligt i flera afrikanska länder och delar av Mellanöstern.

Officiella strategier

I flera afrikanska länder har man utvecklat officiella strategier mot könsstympning, I juni 2016, efter år av gräl, godkände det panafrikanska parlamentet (en institution inom Afrikanska unionen) ett kontinent-omfattande förbud mot könsstympning, skriver The Wire.

Regionalt avtal för att få stopp på könsstympning

Inom ramen för Afrikanska Unionen finns det ett regionalt avtal för att få stopp på könsstympning. De stater som har skrivit under avtalet ska vidta lämpliga åtgärder för att utplåna skadliga sociala och kulturella sedvänjor som påverkar barn, skriver Unicef.

2030 ska kvinnlig könsstympning vara utrotat

Att utrota kvinnlig könsstympning ingår ibland de globala målen, hållbara utvecklingsmål, för år 2030 som världens ledare har undertecknat.

De genomför rekonstruktioner efter könsstympning

Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm genomför sedan 2014 rekonstruktioner efter könsstympning. Metoden ska både minska lidandet hos drabbade och öka känsel i klitoris.

Mottagning specialiserade på könsstympning öppnade 2003

Amel-mottagningen finns sedan 2003 i Stockholm på Södersjukhuset och är det enda i sitt slag i Sverige. Mottagningen tar emot kvinnor med både fysiska och psykiska problem orsakade av könsstympning. Man behöver ingen remiss för att komma dit och vid språksvårigheter använder de sig alltid av en kvinnlig tolk, ofta med hjälp av högtalartelefon.

Det här är kvinnlig könsstympning

  • Den 6 februari är det den internationella dagen för nolltolerans mot kvinnlig könsstympning.
  • Könsstympning innebär att man skär bort delar eller hela yttre könsorganen på flickor. Åldern då ingreppet utförs varierar, liksom typen av ingrepp, vem som utför det och förklaringarna till varför. Kvinnlig könsstympning förekommer bland både kristna och muslimer. Det finns dock inget skriftligt stöd i någon religion för könsstympning. Var och varför sedvänjan, som har utförts i över 2 000 år, uppstod har inte med säkerhet kunnat fastställas.
  • Fler än 200 miljoner flickor och kvinnor som lever i dag har utsatts för någon form av könsstympning i 30 olika länder. Det är vanligast i de västra, östra och nordöstra delarna av Afrika, i vissa länder i Mellanöstern och i Asien, samt hos invandrande från alla dessa länder.
  •  Det finns fyra olika typer av könsstympningar enligt WHO:

Typ I: Borttagande av förhuden runt klitoris och/eller del av eller hela klitoris.

Typ II: Delvis eller helt borttagande av klitoris samt delvis eller totalt borttagande av de inre och yttre blygdläpparna.

Typ III: Delvis eller fullständigt borttagande av inre och yttre blygdläpparna och klitoris, samt att vaginalöppningen sys ihop, vilket även kallas infibulation. Ett litet hål lämnas för att kiss och mensblod ska kunna rinna ut.

Typ IV: Oklassificerade stympningar, allt som inte inkluderas i grupp I–III. Alla andra skadliga ingrepp i de kvinnliga könsorganen av icke-medicinska skäl, till exempel prickning, piercing, sticka med vasst föremål och skrapning.

Källor: Socialstyrelsen,WHO, Unicef, FN, Umo

LÄS MER: Meheret könsstympades som barn – fick veta det när hon blev gravid

LÄS MER: Hit kan du vända dig om du blivit könsstympad eller känner någon som har blivit det

LÄS MER: 38 000 kan ha varit utsatta i Sverige – här är fler siffror om könsstympning

LÄS MER: Så räddade Abdi-Noor sina döttrar från att könsstympas i Somalia

LÄS MER: Experten: Så hjälper vi könsstympade kvinnor

LÄS MER: Ministern om könsstympning: Vi måste jobba förebyggande mot problemet

LÄS MER: Regeringen måste skydda flickor från könsstympning

LÄS MER: Här återskapar de klitoris hos könsstympade kvinnor

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset