Nyheter Sverige

7 vanliga myter om återvinning som bör avlivas

Nej, allting blandas inte ihop på återvinningsstationerna.
Nej, allting blandas inte ihop på återvinningsstationerna.

Svenskarna blir allt bättre på att återvinna. Men det finns en del seglivade myter som är ett hinder för att vi ska bli ännu bättre. Därför vill Förpacknings- och tidningsinsamlingen avliva sju vanliga myter – med hjälp av fakta.

Tror du att det är onödigt att sortera eftersom allt ändå blandas ihop? Då har du fel, enligt Förpacknings- och tidningsinsamlingen, FTI.

Rykten och myter om återvinning gör att återvinningsmålen blir svårare att nå. FTI har därför listat och bemött sju av de vanligaste myterna.

– Generellt är vi i Sverige duktiga på återvinning och de allra flesta gör rätt när de sorterar och återvinner sina förpackningar och tidningar, men jag vet att vi kan bli ännu bättre, säger Annica Dahlberg, kommunikationschef vid Förpacknings- och tidningsinsamlingen, i ett pressmeddelande.

LÄS MER: Han har jobbat med matförgiftningar i 20 år – det här vägrar han att äta

Här är sju vanliga myter om återvinning:

1. Förpackningarna behöver rengöras noggrant.

”Många förpackningar räcker att bara tömma och skölja ur. Om det inte görs riskeras att de inte återvinns eftersom de då hamnar fel i den automatiska återvinningsprocessen, som eftersorterar förpackningarna bland annat efter vikt. För att slippa lukt och kladd hemma är det förstås en bra idé att rengöra noggrannare.”

2. Mjölk-, fil- och juiceförpackningar går inte att återvinna eftersom de består av flera olika material.

”Många färskvaruförpackningar består av kartong, en plasthinna på insidan och ibland en plastkork längst upp. Plasthinnan skiljs åt från kartongen i återvinningsprocessen. Förpackningen ska därför sorteras som pappersförpackning, medan den löstagbara plastkorken hör hemma hos de andra plastförpackningarna. Generellt gäller samma sak för alla förpackningar som består av flera sammansatta material. De ska sorteras efter det viktmässigt dominerande materialslaget. En enkel tumregel är att man aldrig ska behöva använda ett verktyg för att separera två material åt.”

3. Transporten av förpackningarna och tidningarna äter upp miljönyttan med återvinningen.

”Den miljöbelastning som uppstår av transporter motiveras mångfalt av de miljövinster som uppnås.”

4. Mitt bidrag till återvinningen är så litet att det inte spelar någon roll.

”Några exempel på vilken nytta återvinning ger om vi gör det tillsammans: Om vi skulle lämna alla metallkapsyler till återvinning, skulle det gå att tillverka 2 200 nya bilkarosser varje år. Om alla svenska hushåll återvann ytterligare en plastförpackning till i månaden skulle koldioxidutsläppen kunna minska med 3 600 ton, vilket motsvarar utsläppen från cirka 1 200 bensindrivna bilar varje år, eller oljeuppvärmning av 675 medelstora villor.”

5. Det är ingen vits att sortera eftersom allt ändå blandas ihop.

”Inget av det som läggs i behållarna på återvinningsstationerna blandas ihop, utan allt skickas separerat till återvinning. De entreprenörer som har i uppdrag att samla in förpackningar och tidningar får sin ersättning för materialet när de har lämnat ifrån sig det till de platser FTI anvisat. Kravet för att de ska få betalt är att förpackningarna och tidningarna är sorterade.”

►LÄS MER: Ny rapport: Mer plast än fisk i haven år 2050

6. Soporna sorteras i efterhand så jag kan lika gärna slänga allt i sopnedkastet.

”Om du slänger dina förpackningar i soppåsen eldas de upp och återvinns alltså inte. Att elda upp sopor och förpackningar generar värme eller el som kan användas för till exempel uppvärmning av bostäder, men det är betydligt mer resurseffektivt och bra för miljön att göra nya produkter av gamla förpackningar. Det går att återvinna i stort sett alla förpackningar av plast, papper, metall och glas samt tidningar till nya produkter.”

7. Det är ingen vits att sortera färgat och ofärgat glas, det blandas ändå.

”Det kan se ut som om allt blandas ihop, men de lastbilar som hämtar glasförpackningarna och flaskorna har två fack på flaket, ett för färgat och ett för ofärgat. Glas kan återvinnas obegränsat antal gånger utan att kvaliteten försämras. Då sparas råvaror som sand, soda och kalk – råvaror som finns i begränsad mängd. Det går även åt mindre energi för att återvinna glas än att göra nytt. Återvunnet glas minskar koldioxidutsläppen med 41 procent jämfört med råvara som används för första gången.”

Källa: Förpacknings- och tidningsinsamlingen

Mer om Hälsa