Nöje

Akademien protesterar mot fatwa

Salman Rushdie. Arkivbild.
Salman Rushdie. Arkivbild.

I en skrivelse för yttrandefrihet tar Svenska Akademien avstånd från fatwan mot Salman Rushdie – 27 år efter den infekterade affären. – Bättre sent än aldrig, säger Ola Wallin, internationell sekreterare i Svenska Pen. Salman Rushdie själv tackar för stödet.

Salman Rushdies roman "Satansverserna" publicerades 1988 och startade politiska händelser i Iran som skickade chockvågor över hela världen. Året därpå uttalade Irans högste andlige ledare, ayatolla Khomeini, en fatwa över författaren och satte ett pris på hans huvud.

Nyligen meddelades från Iran att prissumman höjts med cirka fem miljoner kronor och 27 år efter fatwan tar Svenska Akademien nu avstånd från dödsdomen.

– Det här är inte första gången vi tar ställning, men det är första gången vi gör det som en akademi, säger den tillförordnade ständige sekreteraren Tomas Riad.

I Sverige märktes fatwan genom en infekterad strid i Svenska Akademien, där ledarmötena Kerstin Ekman och Lars Gyllensten lämnade sina stolar tomma i protest mot Akademiens vägran att ställa sig bakom en appell till regeringen att ingripa i Rushdiefrågan.

Borde kommit tidigare

Ola Wallin är internationell sekreterare i Svenska Pen. Han tycker att det är "otroligt glädjande" att Svenska Akademien tar ställning för Salman Rushdie, men menar att uttalandet borde ha kommit för 27 år sedan.

– Bättre sent än aldrig, men man kan konstatera att Akademien borde ha gjort det här redan från början, när Rushdie hotades, säger han.

Akademiens tillförordnade ständige sekreterare Tomas Riad hänvisar till att Irans ansträngningar för att närma sig västvärlden rimmar illa med regimens hot mot Salman Rushdie.

– Det gjordes nyligen en höjning av det belopp som man ska få för att ha ihjäl honom. Det var den utlösande faktorn och då bestämde vi oss för att göra detta.

TT: Är prissumman i en dödsdom avgörande för Svenska Akademien?

– Nej, det är den ju inte i princip, men det här var en händelse som utlöste denna diskussion och så tror jag att det är med många händelser i världen, säger Tomas Riad.

Ekman positiv

Kerstin Ekman är positiv till Svenska Akademiens skrivelse:

Det enda jag har att säga om att den här förfärliga dödsdomen har aktualiserats på nytt, är att jag starkt stöder Svenska Akademien i fördömandet av den", skriver Kerstin Ekman i ett mejl till TT.

Till Kulturnytt i P4 säger hon dock att det inte är aktuellt för henne att gå tillbaka till arbetet i Svenska Akademien.

Svenska Akademien har genom åren benhårt vägrat att befatta sig med politiska skeenden, en hållning man ofta duckat bakom när kritik riktats mot oviljan att uttala sig till stöd för Salman Rushdie eller andra författare. Huruvida skrivelsen skulle innebära en kursändring tycker Tomas Riad är en för tidigt ställd fråga.

– Jag kan förstå att man gör den reflektionen. Det får man nog se efter några år, om det kommer fler uttalanden av detta slag. Men jag får säga att känns väldigt bra att vi kunde göra det här.

Salman Rushdie själv är nöjd. I en kommentar till Dagens Nyheter tackar han för stödet.

"Jag vill tacka Svenska Akademien. Jag är oerhört tacksam för deras uttalande", skriver han till tidningen.

Maja Suslin / TT
"Det är väldigt bra att Akademien går ut med det här i dag", säger akademiledamoten Kerstin Ekman, som efter Rushdie-affären 1989 lämnade arbetet i Svenska Akademien. Arikivbild.
Anders Wiklund/ TT
"Det här är inte första gången som vi tar ställning, men det här är första gången som vi gör det som en akademi. Vi har tagit ställning för yttrandefriheten och den är ytterst viktigt för oss", säger Tomas Riad, professor och ledamot Svenska Akademien. Arkivbild.
ENRIC MARTI
Den iranska tidningen Islamisk Revolution publicerade nidtecknar av Salman Rushdie på elvaårsdagen av fatwan mot författaren. Arkivbild.
Ron Edmonds
Salman Rushdie med den engelska utgåvan av "Satanverserna" 1998, då Irans regering distanserade sig från fatwan mot honom. Nyligen höjde Iran den utlovade prissumman till den som dödar Salman Rushdie med cirka fem miljoner svenska kronor. Arkivbild.