Kolumner

Alla vill berätta sina bajshistorier

HANNA PERSSON: ”Mamma undrar om du ska spara dom här?” Meddelandet kom från min sambo.

Jag var på jobbet medan han befann sig hemma i vår lägenhet med sina föräldrar som var på besök från Sundsvall. En nanosekund senare kom en bild från honom. Han hade fotat mina avklippta tånaglar liggandes på vårt vardagsrumsbord och det var alltså dem han syftade på.

Ops.

Jag är en rätt ofräsch person överlag. Det är inget jag försöker kokettera med eller säger för att framstå som en härligt relaxad typ (eller jo kanske). Jag vill bara vara ärlig med er. Och jag tänker att det kanske hjälper någon där ute i världen där hashtaggar som #nellypoolparty trendar och det är lätt att känna sig ensam med sin fotsvett och snusgula hörntand.

I ungefär två års tid har jag jobbat med ungdoms-tv och därmed träffat och umgåtts med en massa människor födda en bit in på 90-talet. Saker blir bättre med kidsen, de är tänkande, analyserande och många av dem har redan vid 15 års ålder en färdig feministisk analys, det vill säga i samma ålder som jag fortfarande hade barbies under sängen (och ibland byggde hus åt dem).

Men parallellt med den här nya upplysningen reproduceras hela tiden en motsättning som säger att det är ditt utseende som räknas. Det är genom det du får likes, kärlek, bekräftelse och status. Det är vad du vunnit på DNA-lotteriet som avgör hur många följare du får. Då blir det viktigt att vara fräsch. Då funkar det inte med flottigt hår, synliga porer och bukfetma. Eller?

Ibland tror jag att det är delvis det som gjort min blogg stor. Att törsten efter något som inte är perfekt och snyggt trots allt finns där någonstans. (Till en viss punkt förstås; jag får vara ”lagom ful”, ha ”lagom mycket valkar” för att nå igenom mediebruset).

Ett exempel på törsten efter det ofräscha är kanske det blogginlägg där jag skrev om min polare som råkat bajsa i sin nya killes dusch. I desperat jakt på att vidhålla den perfekta ytan hade hon fått den briljanta idén att fisa i duschen. Dold av ljudet av vatten och doften av tvål kunde hon i lugn och ro släppa ut gaserna. Problemet var bara att hon råkade bajsa.

Livrädd för sin egen avföring trampade hon ner den i duschbrunnen för att sekunden senare slås av tanken ”vänta nu, det kommer ju komma en tid då han måste rensa avloppet och då kommer han fatta” och så var hon tvungen att få upp korven igen. Naken, blöt och jävlig sprang hon mellan toaletten och duschbrunnen med smulor av sin bajskorv sipprande mellan fingrarna.

Inlägget fick över 200 kommentarer med berättelser från tjejer som skitit på sig i buskar, bajsat ner provrum, fisit under oralsex, råkat bajsat på ett nedfällt toalock och jag tror till och med någon skitit på en hästrygg.

Det var som att lyfta på (toa)locket till en gömd värld av tjejer som bara väntat på att få ventilera sina bajshistorier. Det var så vackert.

Efter några minuter av skam svarade jag min sambo att han kunde slänga tånaglarna, men att de där flytningsgula underkläderna på fåtöljen gärna fick ligga kvar.