Nyheter Sverige Sverige-topp

Allt fler anmälda brister vid slakt

Styckning av nötkött. Livsmedelsverkets veterinärer vid slakterierna slår allt oftare larm om bristande djurskydd. Men djurskyddet har inte blivit sämre, enligt verket. Arkivbild.
Styckning av nötkött. Livsmedelsverkets veterinärer vid slakterierna slår allt oftare larm om bristande djurskydd. Men djurskyddet har inte blivit sämre, enligt verket. Arkivbild.

Rapporterna om djur som farit illa från veterinärer vid slakterierna har ökat lavinartat sedan rutinerna skärpts.– Tidigare har vi inte informerat länsstyrelserna i tillräcklig grad, säger Elsie Carjemo, veterinärinspektör på Livsmedelsverket.

Förra året lämnade de veterinärer som Livsmedelsverket har stationerade på Sveriges slakterier 1 498 så kallade underrättelser om djurskydd till länsstyrelserna. Det är 19 procent fler än året innan. Och jämfört med 2013 har underrättelserna blivit nästan nio gånger fler.

Den mycket kraftiga ökningen beror enligt myndigheten helt och hållet på skärpningen av rutinerna i början av 2014, sedan medier rapporterat att verkets veterinärer i många fall låtit bli att slå larm om misstänkta djurskyddsbrister.

– Vi ser inte att det har skett en försämring av djurskyddet. Utan det handlar om att ansvarsfördelningen inte varit tydlig, säger Elsie Carjemo.

Avmagrade djur

Underrättelserna gäller djur som verkar ha farit illa antingen under uppfödningen eller under transporten till slakteriet. Det kan till exempel handla om djur som är avmagrade, smutsiga eller har inväxta horn, har transporterats trots att de är högdräktiga eller, när det gäller främst kycklingar, har dött under transporten.

I de flesta fall riktas misstankarna antingen mot uppfödaren eller transportören. Brister på själva slakterierna tar Livsmedelsverkets veterinärer oftast hand om själva.

– Ser vi brister där slakteriet är ansvarigt så får de ett påpekande att rätta till bristen. I allvarliga fall så blir det åtalsanmälan, men det normala är att det är mindre brister som åtgärdas, säger Elsie Carjemo.

Bidrar till ökning

Hos länsstyrelserna kan underrättelserna, om bristerna bedöms vara allvarliga, utgöra underlag för åtalsanmälningar om djurplågeri och brott mot djurskyddslagen. Länsveterinärer som TT har talat med anser att ökningen av underrättelser är en viktig orsak till att åtalsanmälningarna förra året ökade med hela 40 procent till nästan 500 ärenden.

– Det har helt klart bidragit till att höja den siffran, säger Magdalena Bostedt, länsveterinär i Västmanlands län.

Liksom kollegor i övriga län tvingas hon dock konstatera att åtalsanmälningarna mycket sällan leder till fällande dom och ofta inte ens till åtal.

– I kanske hälften av våra fall så har man lagt ner förundersökningen.

Ny vägledning

Köttbranschen har riktat kritik mot att berörda lantbrukare först efter lång tid, eller aldrig, får veta att Livsmedelsverket lämnat en underrättelse till länsstyrelsen. En ny vägledning som de ansvariga myndigheterna tagit fram tillsammans med branschen är tänkt att råda bot på detta.

– Vi hoppas att den nya vägledningen kommer att skapa öppnare, rakare kommunikationer till lantbrukarna så att de snabbt får besked. Innan har det hänt att det har gått fem, sex månader innan man har fått reda på att en veterinär haft synpunkter på ett djur som levererats till slakt, säger Hans Agné, vd för branschorganisationen Svenska Köttföretagen.

Rickard Nilsson/TT
Livsmedelsverkets veterinärer vid slakterierna slår allt oftare larm om bristande djurskydd. Men djurskyddet har inte blivit sämre, enligt verket. Arkivbild.