Nyheter Sverige

Allt svårare adoptera friska barn

Många adoptionssökande önskar små och friska barn. Men de flesta barn som ursprungsländerna söker internationella adoptivfamiljer till har särskilda behov på grund av sjukdomar, funktionsnedsättning och svår social bakgrund. På bilden två fem månader gamla flickor på en barnhem i Vietnam. ARKIVBILD.
Många adoptionssökande önskar små och friska barn. Men de flesta barn som ursprungsländerna söker internationella adoptivfamiljer till har särskilda behov på grund av sjukdomar, funktionsnedsättning och svår social bakgrund. På bilden två fem månader gamla flickor på en barnhem i Vietnam. ARKIVBILD.

Antalet barn som adopteras från länder utanför Sverige fortsätter att minska, visar nya siffror.Samtidigt kommer ännu fler barnlängtande par framöver få vara beredda på att ta emot barn med sjukdom eller svår social bakgrund.

På femton år har de internationella adoptionerna sjunkit dramatiskt. I början av 2000-talet genomfördes 900–1 000 internationella adoptioner per år. I fjol var siffran 345 och i år ser den ut att bli ännu lägre. Hittills har 294 barn förmedlats från andra länder till par i Sverige, enligt statistik från de auktoriserade adoptionsorganisationerna som TT har sammanställt.

Särskilda behov

I en del länder har välståndet ökat och färre barn lämnas, och av dem som lämnas kan fler få en alternativ familj i sitt födelseland, enligt Lovisa Kim, informationsansvarig på Myndigheten för internationella adoptionsfrågor (MIA).

– Samtidigt finns det fortfarande många barn på institutioner som skulle kunna adopteras internationellt, men där det är svårt att hitta adoptionssökande som är beredda att ta emot dem, säger hon.

Det handlar om barn med särskilda behov, alltså med sjukdomar, funktionsnedsättning av olika grad eller svår social problematik. Redan har de flesta barn som adopteras till Sverige särskilda behov, och i framtiden kommer andelen sannolikt att öka, säger Margret Josefsson på Adoptionscentrum.

– Möjligheten att adoptera ett friskt barn i dag är ytterst begränsad, och den kommer att bli mindre och mindre. Det beror mycket på att när man får igång nationella adoptioner i länderna är det först de yngsta och friskaste barnen som får familj i födelselandet, säger Margret Josefsson.

Nedgången i antalet adoptioner kopplas också till att färre par i dag anmäler sig för adoption. Möjligheterna för ofrivilligt barnlösa att få ett biologiskt barn har ökat, och fler håller också på längre med alternativa sätt att försöka bilda familj.

– Då hinner man ju bli äldre och då är det tyvärr för sent för en del att adoptera, säger Margret Josefsson.

Kortare kö

För dem som ändå kan adoptera har väntetiderna på många håll kortats. Till exempelvis Sydkorea kan ansökan skickas direkt och besked om barn kan ges inom två månader, enligt Adoptionscentrum.

– Det är en skillnad som skett bara det senaste året att kön plötsligt är borta, säger Margret Josefsson.

Hon bedömer samtidigt att minskningen i antalet adoptioner är på väg att plana ut.

– Vi tror att det kommer att stabilisera sig. De länder som vi samarbetar med signalerar att det även fortsättningsvis kommer att vara barn som behöver familj. Frågan är om det finns föräldrar som är beredda att ta emot de här barnen, säger hon.