Nyheter Sverige

Amningsexperter: Samhället har misslyckats med att stötta kvinnorna

Färre ammar i dag jämfört med de år då amningen låg som högst. Arkivbild.
Färre ammar i dag jämfört med de år då amningen låg som högst. Arkivbild.

Amning väcker starka känslor och nästan oavsett hur mammor väljer att mata sina barn riskerar de kritik. Under många år har andelen barn som ammas sjunkit. Samhället har misslyckats med att stötta kvinnorna, enligt amningsexperter.

– Vi vet att de flesta kvinnor vill amma och för mig är minskningen ett tydligt tecken på bristande stöd. Varför är det fortfarande ett så stort glapp mellan vad kvinnor önskar att göra och vad de verkligen lyckas med? Det måste landstingen och Socialstyrelsen titta på, säger Marit Olanders, amningsrådgivare och författare till en bok om amning.

Sedan 2010 minskar amningen inte längre för barn som är upp till ett halvår, enligt Socialstyrelsen. Men fortfarande ammas långt färre barn än de år då amningsfrekvensen var som högst. Då, 1995–2003, ammades drygt 83 procent av de fyra månader gamla barnen helt eller delvis. För 2014, som den senaste statistiken avser, är siffran 74 procent. Andelen som helammas har minskat ännu mer.

För lite stöd

– Kvinnor vet inte riktigt hur viktigt det är att sätta igång amningen direkt efter förlossningen och få det mjölkproducerande systemet att fungera. I dag går man också hem tidigt från sjukhuset, det är snabba vårdtider och barn kanske får lite mer ersättning på BB än de fått tidigare. Då kan föräldrarna ha svårt att bli av med den när de kommer hem, säger Sofia Zwedberg, barnmorska och amningsforskare.

Att Sverige slutat med så kallade "amningsvänliga sjukhus", där arbetet på både förlossning och BB genomsyrades av amningsvänliga rutiner, har också bidragit till utvecklingen, anser hon. Men kunskapen om amning måste egentligen komma redan på mödravården.

– Där har man en jättepotential att kunna förklara hur brösten fungerar, hur viktigt det är att barnet suger i början, att det får ligga hud mot hud och så vidare. På sjukhuset behöver kvinnor kontinuerligt stöd att våga lita på att funkar. Man får inte mjölk dag ett eller två, utan det är en process, säger Sofia Zwedberg.

Laddad fråga

Fortfarande är amning en laddad fråga. Den som ammar offentligt blir tillsagd att skyla sig. Den som inte vill eller kan amma stämplas som en dålig mamma. Den som ammar länge provocerar. Amning rör oss djupt i vårt innersta – det är därför reaktionerna blir så starka, enligt Marit Olanders.

– Alla människor har ett förhållande till amning. Vi har alla varit spädbarn som ammats eller inte ammats och alla vill vi vara bra föräldrar, som ger barnet den vård det behöver för att växa och utvecklas, säger hon.

Snäv norm

Den snäva normen kring hur amning ska gå till bidrar till den press, olust och skuld många mammor upplever.

– Man ska amma de första månaderna, men inte för länge, och inte för ofta. Ammar du å andra sidan inte alls är det också fel. Så det är minsann inte lätt att göra så kallat "rätt". Det blir "damned if you do, damned if you don't", säger Marit Olanders.

Sammanblandningen mellan att amma och att vara en bra mamma är olycklig, anser Sofia Zwedberg.

– En god mamma är ju den som ser sitt barns signaler, tar upp det när det signalerar och har barnet mycket hos sig. Det kan du göra även om du inte ammar.