Utbildning Nyheter Sverige Sverige-topp

Anonym chatt hjälper utsatta för hedersförtryck

Knappt 200 barn och unga använde Rädda Barnens anonyma stödchatt för att prata om hedersrelaterat förtryck under 2015. Arkivbild.
Knappt 200 barn och unga använde Rädda Barnens anonyma stödchatt för att prata om hedersrelaterat förtryck under 2015. Arkivbild.

Psykiskt och fysiskt våld i hemmet. Oro att bli bortgift. Självmordstankar. Många av de knappt 200 barnen som i fjol hörde av sig med hedersrelaterade frågor till Rädda Barnens nya chatt brottas med svåra problem.

Att inte få umgås med vänner efter skolan. Att inte få vara med på vissa lektioner. Att leva med hot om att bli bortförd eller bortgift. Hedersförtryck kan ta sig många former – men grundproblemet är för de drabbade är ofta detsamma.

– De kontrolleras och begränsas i sina livsval av föräldrar, syskon och omgivningen, säger Rädda Barnens generalsekreterare Elisabeth Dahlin.

"Skam- och tabubelagt"

Hon är stolt över att 197 barn och unga använde den anonyma stödchatten för att prata om hedersrelaterat förtryck under 2015, men medger att siffran är förhållandevis låg.

Frågan är varför det är så.

– Därför att det är så skam- och tabubelagt, och många unga mår ju väldigt, väldigt dåligt av det här. Därför är det så oerhört viktigt att få vara anonym.

Samhället saknar en bred medvetenhet om hedersrelaterade frågor, anser Elisabeth Dahlin. Hon beskriver problemet dels som att många inte är medvetna om problemets omfattning, dels som att många inte riktigt förstår det, bara tror att det rör sig om fysiskt våld.

– Det finns så väldigt många andra uttryck också.

Samordning krävs

För att bekämpa hedersförtryck krävs en bättre samordning, ökad kunskap och konkreta åtgärder hos såväl skolor och sociala myndigheter som hos polisen, säger Elisabeth Dahlin.

Polisen gör en liknande analys. Trots ny lagstiftning och bättre förutsättningar för polisutredningar hamnar få hedersrelaterade brott i domstol – och polisen beslutade nyligen att utreda varför.

– Beror det på någonting som ligger inom polisens möjligheter att påverka, eller för att målsägande har svårt att samarbeta med polisen för att det är så känsligt att man inte vill delta i utredningen. Då måste vi kanske tänka på andra sätt, sade Nina Gual, som ska leda utredningen, tidigare till TT.

Leif R Jansson / TT
Elisabeth Dahlin, generalsekreterare på Rädda Barnen. Arkivbild.