Nyheter Sverige

Asylsökande Leyla har levt gömd i två år: ”Är ständigt rädd”

Personen på bilden har inget med texten att göra.
Personen på bilden har inget med texten att göra.

När det slutgiltiga avslaget på asylsökan kom gick Leyla och hennes familj under jorden. Drygt två år har hon levt med en ständig oro över att bli upptäckt. ”Det är verkligen fruktansvärt, på många olika sätt”, säger Leyla.

Grafik TT

Sommaren hägrar för Leyla, som egentligen heter något annat, och hennes familj. Men inte den som kommer, utan den 2016. Då har familjen hållit sig under jord i fyra år, och preskriptionstiden för avvisningsbeslutet går ut.

– Ofta känner vi att vi inte orkar mera, säger Leyla till TT.

Vill bli läkare

Familjen kom till Sverige 2010 från ett land i forna Sovjet som politiska flyktingar. Först kom avslag från Migrationsverket, Migrationsdomstolen och Migrationsöverdomstolen. Därefter lämnades ärendet över till polisen. När de fick uppmaningen att börja packa lämnade familjen Migrationsverkets lägenhet och försvann.

– Vi hade hört att människor lever gömda i Sverige. Men vi trodde aldrig att vi skulle behöva göra det, säger Leyla.

Leyla bor i en småstad i Svealand, går gymnasiet och drömmer om att bli läkare. Att hennes familj lever som gömda flyktingar vet bara hennes närmaste vänner om.

– Man är ständigt rädd, för allting. Rädd för att polisen ska hitta oss, säger hon.

"Konstant stress"

Hon undviker kollektivtrafiken och målar ständigt upp situationer i sitt huvud för vad som kan hända om polisen kommer.

– Alla i familjen är deprimerade. Det är en konstant stress. Vi tänker på vad vi kan göra för att förändra situationen — det snurrar i huvudet hela tiden.

Föräldrarna är läkare, så det har också funnits en förhoppning att pröva deras ärende som arbetsinvandrare. Hennes pappa har fått utbildningen validerad av Socialstyrelsen, enligt Leyla. Allt som behövdes var ett svenskbetyg för att han skulle få provtjänstgöring. Men ett sådant gick inte att ordna utan uppehållstillstånd.

Familjen har flyttat runt hos olika vänner genom åren. Leyla vet inte vad som händer efter studenten.

– Vi har valt att vara kvar och gå igenom det här för att vi har hopp om en bättre framtid och om frihet. Vi hoppas att det ska lösa sig någon gång, säger hon.

Allt fler flyktingar lever under jord i Sverige

En allt större andel flyktingar som ska utvisas ur Sverige väljer i stället att försvinna. En förhoppning om att få sitt fall prövat på nytt hägrar för många som går under jord.

Andelen som frivilligt väljer att lämna Sverige efter ett utvisnings- eller överlämningsbeslut minskar stadigt. Förra året valde 7 599 personer att frivilligt återvända eller överlämnas, medan 11 112 blivit polisärenden. En del för att utvisas med tvång, men i de flesta fall för att personerna gått under jord.

– De försvinner helt enkelt. De allra flesta är Dublinärenden, att man inte vill få sin sak prövad i ett annat EU-land, säger Sverker Spaak på Migrationsverket.

Dublinförordningen innebär att asylsökande från länder utanför EU ska söka asyl i det första EU-land de anländer till. Men ärendena preskriberas efter 1,5 år.

– Då kan du söka asyl på nytt. Det är klart att om du är från Syrien i dag och vet att du med stor sannolikhet får uppehållstillstånd i Sverige, så finns det ganska starka incitament för att hålla dig undan i 18 månader och få din sak prövad här, säger Spaak.

"Vill inte kontrollera"

Han beskriver att det är ett problem, men att han har svårt att se att Migrationsverket skulle behöva göra något för att förhindra att personer som ska utvisas försvinner.

– Vi har inte några system för att kontrollera vad de gör eller inte gör. Jag tror inte vi vill kontrollera på det sättet heller. Vi vill att de följer den lagstiftning vi har, men om man väljer att avvika så har vi inga instrument att förhindra det, säger Spaak.

Problem för polisen

På gränspolisen i Stockholm har man märkt en ökning av antalet ärenden jämfört med efter millennieskiftet Har de asylsökande försvunnit görs en efterlysning. I bland påträffas de vid kontroller på arbetsplatser, i trafiken och liknande.

– Men det är många som inte anträffas, många har lämnat landet, säger Per-Uno Johansson, tillförordnad sektionschef.

Tvångsavvisningarna leder till ett ganska omfattande arbete för polisen. Det handlar bland annat om att ta kontakt med ambassader och andra myndigheter i personernas hemländer för att få fram rese- och identitetshandlingar.

– Vi saknar en hel del verktyg. För det första så anser jag att vi skulle behöva ställa hårdare krav på att identiteten är fastställd innan man prövar ärendet och att Sverige har överenskommelser med respektive land att de ska ta tillbaka sina medborgare, säger Johansson.