Kolumner Johan Norberg

Att fjärrstyra Grekland är omöjligt

Kan en stat gå i konkurs? undrar många, när de ser att Greklands pengar är slut (igen) och skulderna inte kan betalas. Jodå, och man behöver inte gå längre än till Greklands historia för att inse det. Detta land har gått i konkurs fem gånger sedan självständigheten 1830. Långivare kunde aldrig lita på att den grekiska staten betalade sina skulder. Det var därför Grekland tvingades betala ungefär 20 procent i ränta när den ville låna före euromedlemskapet.

Men genom euron fick grekerna låna ett tyskt kreditkort och då rasade den grekiska räntan till cirka 5 procent. De grekiska politikerna kunde hälla pengar över folket utan att beskatta det på samma sätt. Statsutgifterna ökade, antalet offentliganställda växte med en tiondel och deras löner nästan fördubblades. Pensionssystemet byggdes ut tills det var nästan dubbelt så dyrt som det svenska.

Medlemskapet vanns inte för att Grekland hade lagt om en korrupt politik som mest handlade om att fylla de egnas fickor, det vanns genom att dölja skulder och inflation. Så gjorde många länder, men Grekland spelade i en egen division. Utgifter för pensioner och försvarsmaterial flyttades utanför statsbudgeten och regeringen sålde framtida intäkter från lotterier och EU-bidrag så det gav pengar omedelbart. För att dölja inflationen infördes tillfälliga prisstopp och billiga apelsiner ersatte dyra citroner i prisindex. 

Fusket fortsatte. När konservativa Ny Demokrati vann valet 2004 avslöjades att budgetunderskottet inte var 1,7 procent av BNP som företrädarna i socialistiska Pasok hävdat, utan 5,7 procent. När Pasok återtog makten 2009 avslöjade de att underskottet inte var 3,3 procent som Ny Demokrati påstått, utan nästan 13 procent.

Efter detta fusk satte EU ett maxbelopp på kreditkortet. Det har visserligen höjts flera gånger, men nu tryter tålamodet. Antingen slutar det med grekisk kollaps och ett sönderfallande banksystem, eller med en sista minuten-uppgörelse som bekräftar att man kan bryta alla EU-regler och ändå få mer stöd, vilket kan skapa än mer instabilitet framöver. 

Läxan är att reformvilja måste komma inifrån, det kan inte påtvingas ett land utifrån. EU:s villkor för räddningspaketen har bara lyckats pressa fram höjda skatter och nedskärningar, inte förändringar för tillväxt och konkurrenskraft. Efter allt tal om reformer är det fortfarande svårare att driva företag i Grekland än i Vitryssland, enligt Världsbankens ranking. Liberaliseringar som i själva verket är överlevnadskrav för Grekland framstod bara som EU-krav. Kraven skapade avsky mot EU och lade grunden för den populistiska reaktion som nu ser ut att köra in i väggen. Hur denna vecka än slutar är detta veckan då drömmen om att man kan fjärrstyra ett lands politik dog.

+ Game of Thrones säsong 5. Det går inte att komma ifrån att vi har glädjen att bevittna tv-historia.

- Sverige får en industrikansler. Är det så här regeringen tror att man skapar tillväxt, genom planer, kommandon och kanslerer? Det låter som något ur Ayn Rands dystopiska roman Atlas Shrugged.