Utbildning Nyheter Sverige Sverige-topp

BO: Misstro mot flickor med diagnos

"Jag fick vänta sju år på diagnos", säger Angelica Ogland till TT. I rapporten visar barnombudsmannen (BO) på stora brister i stödet för barn med funktionshinder.
"Jag fick vänta sju år på diagnos", säger Angelica Ogland till TT. I rapporten visar barnombudsmannen (BO) på stora brister i stödet för barn med funktionshinder.

Flickor med diagnoser blir inte trodda. Det visar BO:s årsrapport som pekar på allvarliga brister i stödet till funktionshindrade barn.– Jag fick vänta sju år på diagnos, säger Angelica Ogland till TT.

I rapporten visar barnombudsmannen (BO) på stora brister i stödet för barn med funktionshinder.

Ett stort problem är att flickor med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, som exempelvis adhd, inte upptäcks eller uppmärksammas först sent i livet, bland annat beroende på bristande kunskaper bland personal inom skolan.

– Problemet blir starkt när flickor beskriver för oss "att vara tjej och ha adhd, då är det ingen som tror på en", säger BO Fredrik Malmberg.

Enligt honom visar studier att det är en tre gånger högre andel pojkar som får diagnoserna adhd och autism än flickor. Anledningen är underdiagnostisering och underbehandling av flickor.

– För lite har gjorts för att upptäcka flickor och ge dem stöd, säger Malmberg och kräver analys och åtgärder mot skillnaderna mellan flickors och pojkars diagnostisering och stöd.

Sju år till diagnos

Angelica Ogland sökte som 14-åring hjälp för psykisk ohälsa sedan hon under lång tid brottats med depressioner, ångest och självskadebeteende. Sju år senare fick hon diagnosen adhd.

– Jag fick hela tiden höra att det inte var något fel på mig, säger hon.

Trots stora koncentrationsproblem trivdes Angelica Ogland i skolan och presterade bra. Men konsekvensen var total utmattning efter skoldagens slut.

– Jag fick ju kämpa mycket hårdare än andra. Men det är ju så med adhd att det som är roligt går bra. Hade jag inte tyckt om skolan hade mina problem märkts tydligt.

Ökad kunskap viktig

Livet har vänt sedan hon fick sin diagnos och därmed även hjälp och stöd. I dag arbetar hon som verksamhetsansvarig vid riksförbundet Attention, en intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Samtidigt anser hon att en ökad kunskap bland skolpersonal är viktig.

– Hade jag haft en lärare med tränat öga hade den sett mina problem, säger hon.

I rapporten vittnar även elever på statliga specialskolor att lärare inte kan teckenspråk, trots att det finns elever i klassrummet som är döva.

Åsa Regnér (S), barn-, äldre och jämställdhetsminister säger att hon är medveten om att flickor och pojkar med funktionshinder behandlas olika.

– Här råder ojämställdhet precis som i resten av samhället. Det är något genomgående och det måste man helt enkelt titta på och lägga in också i jämställdhetspolitiken, säger hon till TT.

Regeringen ska snart ta fram en ny funktionshinderspolitik. Åsa Regnér säger att det då är viktigt att väga in vad BO lyfter i rapporten.

Bertil Ericson/TT
Barnombudsmannen Fredrik Malmberg. Arkivbild.