Sport Nyheter Toppnyheter Ekonomi

Brasilien en OS-värd i djup kris

En demonstrant från rörelsen Hemlösa arbetare försöker få polisen att sluta använda tårgas under en demonstration i São Paulo i början på juni. Demonstrationen hölls i protest mot regeringen Temer och till stöd för den numera avsatta presidenten Dilma Rousseff. Arkivbild.
En demonstrant från rörelsen Hemlösa arbetare försöker få polisen att sluta använda tårgas under en demonstration i São Paulo i början på juni. Demonstrationen hölls i protest mot regeringen Temer och till stöd för den numera avsatta presidenten Dilma Rousseff. Arkivbild.

Snart står Rio de Janeiro värd för sommar-OS. Men över det festliga sportarrangemanget faller en mörk skugga, i ett Brasilien som har dykt ner i djup politisk och ekonomisk kris.

Som första sydamerikanska land arrangerar Brasilien de olympiska sommarspelen, med pampig och påkostad invigningsceremoni den 5 augusti. Men tajmingen kunde ha varit bättre. Zika-virus, ekonomisk recession och – inte minst – en politisk kris som saknar motstycke i det demokratiska Brasilien, där militärdiktaturen föll 1985.

– Det här är mycket allvarligt för vår demokrati. Krisens rötter når djupt ned i det politiska systemet, säger Glauco Peres da Silva, professor i statsvetenskap vid São Paulos universitet, USP, till TT.

Många insyltade

Korruptionshärvorna har avlöst varandra. En av dem går under namnet Operação lava jato – Operation biltvätt. Den 12 maj togs makten över av en grupp konservativa vita män som tvingade bort den sittande presidenten, Arbetarpartiets Dilma Rousseff, "Dilma" i folkmun. Hon ställdes inför riksrätt anklagad för att ha dolt budgetunderskott på olaglig väg, och över en natt hade det brasilianska folket fått en ny ledning. Michel Temer installerades som tillförordnad president.

– Många högt uppsatta politiker och näringslivstoppar är inblandade i härvan. Med riksrätten hoppades politikerna, flera av dem sitter i regeringen, på att undersökningarna kring lava jato skulle stoppas eller i alla fall avta. Men det har regeringen Temer inte lyckats med, säger Glauco Peres da Silva.

I detta fall agerar rättsväsendet helt självständigt och har inte kunnat påverkas, tillägger han.

En statskupp?

Somliga kallar det statskupp. Glauco Peres da Silva håller med om att det som har skett kan tolkas som en statskupp, men påpekar i samma andetag att presidenten ställs inför riksrätt på laglig väg.

– Det finns de som anser att Dilma har gjort sig skyldig till brotten hon anklagas för. Personligen tror jag inte det. Oavsett utfallet så kommer det här ha allvarliga konsekvenser vars omfattning vi ännu inte känner till, konstaterar Glauco Peres da Silva.

Att den nya tillförordnade regeringen inte innehåller en enda kvinna eller en enda representant för den stora afrobrasilianska befolkningen är också allvarligt ur demokratisynpunkt, påpekar Glauco Peres da Silva:

– Det innebär ett stort steg tillbaka. Regeringen Temer är absolut inte på något sätt representativ för den brasilianska befolkningen. Stödet för honom är mycket dåligt och han är inte alls populär.

Salt i såren

Som salt i såren upplever Brasilien den värsta ekonomiska recessionen sedan 1930-talet. Råvarupriser har gått ned och arbetslösheten och inflationen ökar i ett land som tidigare hade en imponerande ekonomisk utvecklingstakt. Mycket av skulden för det skakiga ekonomiska läget har lagts på Dilma Rousseff, och opinionssiffrorna dalar.

– Det är viktigt att tillägga att stora brasilianska företag som det statliga oljebolaget Petrobras är involverade i skandalerna och har dragits in i den politiska krisen. Det påverkar naturligtvis deras verksamhet och resten av vår ekonomi, säger Glauco Peres da Silva.

Silvia Izquierdo/AP/TT
En demonstrant i Rio de Janeiro håller upp en banderoll med texten "Aldrig Temer". Den tillförordnade presidenten Michel Temers beslut att utse en regering enbart bestående av vita män har fördömts av olika grupper över hela Brasilien. Temers regering har också anfrätts av korruptionshärvan kring det statliga oljebolaget Petrobras. Arkivbild.
Foto: Privat
Den politiska krisen i Brasilien utgör ett hot mot demokratin, anser den brasilianske statsvetaren Glauco Peres da Silva. Foto: Privat