Teknik Nyheter Sverige

Brist i hjärnan kopplas till alkoholism

Professor Markus Heilig och Estelle Barbier vid Linköpings universitet ligger bakom upptäckten av sambandet mellan alkoholism och bristen av ett enzym i hjärnan som påverkar impulskontrollen.
Professor Markus Heilig och Estelle Barbier vid Linköpings universitet ligger bakom upptäckten av sambandet mellan alkoholism och bristen av ett enzym i hjärnan som påverkar impulskontrollen.

Svenska forskare har upptäckt ett samband mellan alkoholism och brist på ett enzym i hjärnan som påverkar impulskontrollen. Upptäckten skulle i framtiden kunna ligga till grund för läkemedel som hjälper svårt beroende personer.

Under ledning av professor Markus Heilig har ett forskarlag vid Linköpings universitet lyckats visa hur långvarig exponering för alkohol försämrar funktioner i hjärnan som påverkar en persons impulskontroll.

Forskarna har upptäckt att ett stort och långvarigt intag av alkohol leder till att enzymet PRDM2 inte produceras i tillräcklig mängd i hjärnans framlober.

Förklarar mekanismen

Man har sedan länge misstänkt att personer som lider av alkoholism har en försämrad funktion i hjärnans framlober, men forskarna i Linköping är först med att identifiera den molekylära mekanism som ligger bakom detta.

– Om man en gång utvecklar alkoholproblem, kan man då hålla upp och sedan återgå till ett normalt drickande? Väldigt många kan inte det. De tror att de kan det men sedan tar de en drink och så visar sig den här sårbarheten. Den bristande förmågan att kontrollera impulser finns kvar väldigt lång tid framåt och det är förmodligen den här mekanismen som ligger bakom, säger Markus Heilig.

Upptäckten ska publiceras i Nature-tidskriften Molecular Psychiatry och huvudförfattaren till artikeln är Estelle Barbier, som är verksam vid Linköpings universitet. Forskarna i Linköping har samarbetat med ett forskarlag vid University of Miami, där ytterligare en svensk, professor Claes Wahlestedt, är forskningsledare.

Framtida läkemedel

Markus Heilig tror att upptäckten ska kunna ligga till grund för läkemedel som kan hjälpa personer som lever med beroende.

– Absolut, läkemedel som återställer den här kontrollen. Vi i Sverige är de molekylära neurobiologerna, om man säger så, och i Miami har de kemister. De håller redan på och försöker göra små molekyler som skulle kunna lämpa sig i läkemedel.

Göran Billeson
Markus Heilig, professor i psykiatri och föreståndare för Centrum för social och affektiv neurovetenskap vid Linköpings universitet.