Metro Debatt

Carl Philips och Sofias bröllop är ett pr-jippo

Återigen är det dags för kungligt bröllop och medierna fylls av rojalistiskt fjäsk, skriver Republikanska föreningen. Monarkin är en kvarleva från när Sverige inte var en demokrati och det är hög tid att byta statsskick, skriver ordföranden Yasmine Larsson.

Visst är det alldeles fantastiskt när två personer som älskar varandra får möjlighet att avge löften om evig kärlek inför nära och kära. Men giftermålet mellan Carl Philip Bernadotte och Sofia Hellqvist blir ingen privat händelse. Tvärtom kommer deras bröllop att delas av miljontals andra.
Hovet har valt att göra händelsen så offentlig som möjligt, exempelvis genom att få SVT att direktsända inte bara vigseln, utan också kortegen och bröllopsfesten.

Det är tydligt att kungafamiljen medvetet gör sina privata tillställningar till offentliga pr-jippon som en del av en strategi för att behålla det politiska inflytande och de ekonomiska fördelar som de själva får av monarkin. Med glitter och glamour försöker de öka sin popularitet och flytta fokus från en angelägen diskussion om framtidens statsskick.

Prinsbröllopet kommer dock att tydliggöra en av de många nackdelarna med monarkin. Såväl människor som media kommer nämligen att uppvisa sina sämsta sidor när det gäller fjäsk och inställsamhet. För när det vankas kungligt bröllop ersätts ofta ideal och journalistiska principer med rojalistiskt fjäsk och underdånighet.

Samtidigt är det uppenbart att när strålkastarljuset riktas mot kungahuset så synliggörs denna institutions absurditet och otidsenlighet. Då skapas också funderingar kring om det verkligen är vettigt att ha det på det viset i en demokrati. Enligt successionsordningen, en av våra grundlagar, får inte prinsar eller prinsessor gifta sig utan samtycke av kungen och godkännande av regeringen. I alla fall inte om de vill behålla arvsrätten till tronen. Dessutom måste medlemmarna i kungafamiljen tillhöra och gifta sig i Svenska kyrkan och får således inte själv välja vilken religion de vill bekänna sig till eller inte. Att monarkin är ett medeltida system som tydligt strider mot religionsfriheten visar sig därmed med all tydlighet.

För mig är frågan om Sveriges statsskick både viktig och principiell. Monarkin är en kvarleva från en tid då Sverige inte var ett demokratiskt land och den går varken att förena med demokrati eller med alla människors lika värde, eftersom det högsta offentliga ämbetet går i arv inom en och samma släkt och folket förväntas vara underdåniga den.

Sverige är ett land som hyllar demokrati och jämlikhet, ändå är det fortfarande många medborgare som bländas av kungligheternas skådespel och därför inte ser det orimliga med att posten som statschef ärvs genom slump och födsel. Följden blir att alla människor inte är jämlika och att alla barn som föds inte har samma möjligheter.

Om demokrati och jämlikhet ska vara mer än tomma ideal när det gäller vårt statsskick så måste Sverige bli en republik.

Jag hoppas att prinsbröllopet övertygar fler medborgare om republikens fördelar och därmed för något positivt med sig. Vi behöver bli fler som reagerar på hur otidsenligt det är med monarki. Min uppmaning till dig som läser detta är att sluta bländas av kungligheterna och att ta demokratin på allvar. Republik är statsskicket för Sverige i framtiden.

Yasmine Larsson
Ordförande för Republikanska föreningen