Teknik Nyheter Sverige

Cellerna gjorde Lacks odödlig

HeLa-cellerna började odlas och säljas till forskare runt om i världen, något som utvecklades till en mångmiljonindustri. Henrietta Lacks efterlevande har aldrig fått någon ekonomisk kompensation. Arkivbild.
HeLa-cellerna började odlas och säljas till forskare runt om i världen, något som utvecklades till en mångmiljonindustri. Henrietta Lacks efterlevande har aldrig fått någon ekonomisk kompensation. Arkivbild.

Det har gått 65 år sedan Henrietta Lacks dog till följd av en aggressiv tumör i livmodern. En fattig tobaksodlerska, som bara kunde ha glömts bort av historien.Men hennes celler skulle spridas runt om i världen och få en enorm betydelse för utvecklingen av vacciner och mediciner.

Året var 1951 då den 30-åriga fembarnsmamman sökte sig till sjukhus för en knöl på livmodern. En tumör, konstaterade man där.

Läkaren tog vävnadsprover från tumören, vilka skickades till ett labb där forskare under många år förgäves försökt odla den första "odödliga", mänskliga cellinjen. Samtidigt blev Henrietta Lacks bara sämre och avled i oktober samma år. Då visste hon inte ett dugg om att hennes celler bara växte och växte, där borta på laboratoriet. Forskarna hade nämligen lyckats – Henrietta Lacks celler överlevde och fördubblades varje dygn.

Miljoner ton celler

Det här var en stor framgång och cellerna började säljas till forskare runt om i världen. I dag har de så kallade HeLa-cellerna omnämnts i över 75 000 vetenskapliga artiklar. De har utgjort grunden i några av de viktigaste medicinska upptäckterna de senaste 60 åren, bland annat poliovaccinet och behandlingar mot Parkinsons sjukdom och leukemi.

– Tusentals av alla de här publikationerna innehåller väldigt värdefull kunskap, säger Jonas Nilsson, professor i experimentell cancerkirurgi vid Göteborgs universitet.

Vågen skulle visa 50 miljoner ton, om man la samman alla HeLa-celler som någonsin levt, visar beräkningar.

En rasfråga

Det var bara det att Henrietta Lacks aldrig fått veta något om att läkarna tog vävnadsprover och odlade på dessa, något som i och för sig inte var olagligt. Genom åren har en rad etiska frågor väckts kring fallet, berättar Mats Johansson, docent i medicinsk etik vid Lunds universitet. Bland annat om vem som har rätten att använda sig av och sälja biologiskt material.

– Och i USA har det här kopplats till en rasfråga, man har undrat om det här hade hänt om Henrietta var vit. Det har kopplats samman med att man tagit väldigt lätt på rättigheter för den svarta befolkningen.

Röjde namnet

Lacks efterlevande var inte heller informerade utan började först två decennier efter dödsfallet förstå vad som hänt, då identiteten bakom HeLa-cellerna röjdes. För dem, som hade mycket små kunskaper kring biologi, blev det en märklig situation.

– De hamnar i ett kunskapsmässigt underläge, om ingen verkligen hjälper dem när någon informerar dem om att er mammas celler finns i rör och växer i labb över hela världen, och har gjort så under lång tid, säger Johansson.

Jonas Nilsson är kritisk till att namnet kom ut:

– Det var onödigt att avkoda det här provet, det är fullständigt meningslöst att veta från vem cellerna var genererade.

"Etisk gisslan"

I dag gör gentekniken det möjligt att kartlägga hela arvsmassor, vilket också gjorts med Henrietta Lacks celler. Det gör att hennes släkt berörs på ett annat sätt, då genetisk information om dem därmed också blir tillgänglig.

Efter en överenskommelse mellan familjen och amerikanska myndigheter krävs dock numer ett tillstånd från en särskild kommitté för de forskare som vill använda sig av informationen från kartläggningen. I kommittén ingår två familjemedlemmar. Innebär detta slutet gott, allting gott? Inte riktigt, tycker Mats Johansson.

– Risken är att de blir etisk gisslan. De är i ett enormt kunskapsunderläge jämfört med experterna i gruppen. Men genom att gå med skickas en signal om att forskningen är legitim, trots att utrymmet att gå emot experterna är minimalt.

Morehouse School of Medicine/AP/TT
Henrietta Lacks efterlevande deltar vid 20-årsjubileet av en konferens som hålls till hennes ära. Där avtäcks också en skulptur av Lacks. Arkivbild.