Nyheter Sverige Viralgranskaren

Därför ska du inte dela efterlysningar på Facebook

Simon Berneblad, 18, blev falskt efterlyst på Facebook av någon som utgav sig för att vara hans pappa. ”En kompis hörde av sig till mig och sa att min pappa hade skrivit efterlysningen. Jag läste, skakade på huvudet och tänkte att det här är inte sant”, säger Simon.
Simon Berneblad, 18, blev falskt efterlyst på Facebook av någon som utgav sig för att vara hans pappa. ”En kompis hörde av sig till mig och sa att min pappa hade skrivit efterlysningen. Jag läste, skakade på huvudet och tänkte att det här är inte sant”, säger Simon.

Bilder på barn som blivit misshandlade, statusar om djur som plågats till döds eller efterlysningar av försvunna personer på i Facebook-inlägg och sociala medier. Uthängningarna i sociala medier är många – men att ”hjälpa till” genom att dela kan få förödande konsekvenser. Simon Berneblad, 20, från Hässleholm, är en av dem som råkat ut för en fejkad efterlysning.

Den falska efterysningen delades totalt 27 000 gånger på Facebook. ” Jag fick uppemot 20 telefonsamtal från vänner och släkt, sedan omkring  60 samtal från random människor som ringde och sa att jag skulle gå hem. Det var fruktansvärt läskigt”, säger Simon.

För Simon Berneblad började allting med en rasistisk grupp på Facebook för drygt ett år sedan.

– Man skrev att det var jag som ägde gruppen. Jag skrev till ägaren bakom gruppen och då plötsligt hade jag en annan pappa, berättar Simon. 

Enligt personen, som kallade sig ”Mats Berneblad” och uppgav sig för att vara hans pappa, så var Simon ”försvunnen”. Tillsammans med en bild på Simon hade personen skrivit att Simon gått hemifrån vid klockan 18 dagen innan, och sedan dess hade ingen sett skymten av honom.

– En kompis hörde av sig till mig och sa att min pappa hade skrivit efterlysningen. Jag läste, skakade på huvudet och tänkte att det här är inte sant.

LÄS MER: 9 tecken på att du har träffat på ett internettroll

Sammanlagt delades inlägget 27 000 gånger på Facebook.

Simon skrev på sin Facebook att efterlysningen var falsk, men trots det hann personer i hans närhet bli oroliga.

– Jag fick uppemot 20 telefonsamtal från vänner och släkt, sen omkring 60 samtal från random människor som ringde och sa att jag skulle gå hem. Det var fruktansvärt läskigt, säger Simon.

►LÄS MER: Så blir du en bättre viralgranskare

Han berättar att detaljerna om honom som stod i efterlysningen inte stämde – men att texten var välskriven.

– Det lät väldigt trovärdigt.

Simon och hans föräldrar polisanmälde händelsen.

– Men det gick extremt långsamt. En vän till mig gjorde det största genombrottet och fick fram ip-adressen som vi lämnade till polisen. Sedan blev det inte så mycket mer av det, säger Simon.

LÄS MER: Nej, Facebook hjälper inga barn om du delar bilden

Och enligt Olga Persson, förbundssekreterare på Sveriges Kvinno- och Tjejourers Riskförbund (SKR), bör man direkt bli misstänksam om man får syn på en efterlysning av till exempel någons son eller dotter. Den kan nämligen vara falsk. 

Enligt SKR kan det såklart hända att en förälder olovligen försvinner med ett barn utan anledning – men det är ovanligt.

– Det vanliga är då att det finns en anledning. Och det finns inte heller någonting gott i att dela bilder på misstänkta förövare, inte för någon. I det perspektivet ska man också vara jätteförsiktig, säger Olga Persson. 

Hon menar att en delning av efterlysningen kan bidra till att röja barnets eller en förälders identitet.

– Barnet och mamman har kanske rotat sig och fått lugn och ro. Om någon sedan ser efterlysningen och skriver i sociala medier vart barnet befinner sig så kan det ju såklart bli livsfarligt..

LÄS MER: ►Del 1: Så överlever du valåret i sociala medier

Fotnot: Den här artikeln publicerades först i juni 2015 och har uppdaterats i oktober 2016 med godkännade från Simon. 

Polisen: ”Kan leda till det absolut värsta”

Rikspolisstyrelsen har tidigare gått ut och varnat för att dela olika efterlysningar i sociala medier. ”Det kan leda till det absolut värsta”, säger Anders Ahlqvist på Rikspolisstyrelsen.

Enligt Anders Ahlqvist, it-brottshandläggare på Rikspolisstyrelsen, kan det vara bra att använda sociala medier till många saker.

– Men just i de här fallen har det visat sig att det finns baksidor, säger han. 

Baksidan är att den som letar efter någon kan hitta på en egen historia och använda sig av sociala medier för att nå ut allmänheten.

– Vänliga människor som har information svarar på efterlysningen och sedan har man hjälpt en gärningsman att hitta sitt offer.  Det är internets fram- och baksida, att information sprids så snabbt,   säger Anders Ahlqvist.

Han menar att man inte får tro att allting man läser i sociala medier är sant. 

– Det kan ju leda till det absolut värsta. En person med skyddad identitet har ju inte fått det för skojs skull. Det kan bli så att det godhjärtade och hjälpsamma som kan vara du och jag bidrar till att målsäganden hittas. 

Men enligt polisen finns det ett enkelt sätt att undvika den situationen.

– Ser man en sådan efterlysning vänder man sig till polisen. Är den äkta så är alltid polisen alltid inblandad, och då finns det ingen anledning att sprida den i sociala medier.