Kolumner Viktor Banke

De bryter ihop vid tanken på att återvända till ett land de aldrig sett

Afghanistan är ett mycket farligt land. Ett land på randen till inbördeskrig. Ett land som Utrikesdepartementet avråder resor till. Men barnen ska tvingas dit, så fort de fyllt 18, skriver Viktor Banke.
Afghanistan är ett mycket farligt land. Ett land på randen till inbördeskrig. Ett land som Utrikesdepartementet avråder resor till. Men barnen ska tvingas dit, så fort de fyllt 18, skriver Viktor Banke.

Vi måste prata om de afghanska pojkarna. De som kom under 2015 och sedan dess gått i skolan, lärt sig svenska, hängt med nya vänner, som kämpat med saknad av familjen eller med den oro det innebär att inte veta var man ska leva resten av sitt liv. De kommer till mitt kontor och bryter ihop vid tanken på att återvända till ett land de aldrig sett, ett land deras föräldrar flydde för att kunna överleva, skriver Viktor Banke.

Vi måste prata om de afghanska pojkarna. De som kom under 2015, och som sedan dess väntat på beslut. Som gått i skolan, lärt sig svenska, idrottat eller hängt med nya vänner, som kämpat med saknad av familjen eller med den oro det innebär att inte veta var man ska leva resten av sitt liv. De har börjat få beslut.

Deras ärenden bedöms enligt den gamla utlänningslagen eftersom de kom innan den 24 november, då politiken lades om. Med den gamla lagen var permanenta uppehållstillstånd på grund av särskilt ömmande omständigheter huvudregel. Särskilt ömmande var de afghanska pojkarnas omständigheter eftersom de saknade familj och/eller annat ordnat mottagande i Afghanistan. Nu har Migrationsverket ändrat tillämpning, och de senaste besluten har inneburit tillfälliga uppehållstillstånd (vilket innebär utvisning efter 18 år fyllda), alternativt avslag för de som är 17 år men ska fylla 18 inom kort.

►LÄS MER: Viktor Banke: Det är vår förbannade plikt att inte lämna någon

Samtidigt har Sverige deltagit i en europeisk givarkonferens där man enats om att ge Afghanistan massa pengar. Som av en händelse ungefär samtidigt som Afghanistan skrev på ett avtal genom vilket landet åtog sig att ta emot utvisade afghanska ungdomar från Europa. Sverige deltar.

Afghanistan är ett mycket farligt land. Ett land på randen till inbördeskrig. Ett land som Utrikesdepartementet avråder resor till. Men barnen ska tvingas dit, så fort de fyllt 18. Eftersom de saknar asylskäl. (Särskilt ömmande skäl är inget vi måste ta hänsyn till). Och där står vi nu. Men vill vi verkligen stå för det?

►LÄS MER: Viktor Banke: Sverigedemokraternas väljare har sett hatet – och ändå valt att rösta på partiet

Den absolut vanligaste förklaringen till att pojkarna kom hit är att deras föräldrar i egenskap av hazarer (folkgruppen) var hotade till livet av talibanregimen kring millennieskiftet. De flydde därför till Iran, eller Pakistan. I det nya landet har de levt illegalt. Ständigt diskriminerade, ofta trakasserade, stundom misshandlade. Pojkarna, som inte sällan arbetat sedan tioårsåldern, har lärt sig att förknippa kontroller med fara. Fara för tvångsdeportering till Afghanistan, fara för att tvångsrekryteras till fronten i det syriska kriget, på Assads sida.

Så de flydde hit. Och när de somnade här den första natten, hade de för första gången i livet rättigheter.

Förra året kom 23 480 afghanska barn. Tusentals barn väntar ännu på beslut, och nu sprids en osäkerhet. Skolgången blir svårare, den psykiska ohälsan tar vid, självmordsförsöken ökar. De kommer till mitt kontor och bryter ihop vid tanken på att återvända till ett land de aldrig sett, ett land deras föräldrar flydde för att kunna överleva. Tolkarna går mellan advokatkontor i innerstan och vittnar om likadana scener överallt.

Vill vi verkligen genomföra utvisningarna?

+ Barnkonventionen. Vad fint det vore om den följdes.

- Varför införa en konvention man inte tänker följa?

Mer om Kolumn