Nyheter Sverige

De skumma midsommartraditionerna – därför gör vi dem

Dans runt midsommarstången, små grodorna, snapsar i överflöd och blommor under huvudkudden. Den ena traditionen är lustigare än den andra. Midsommarafton till ära har Metro undersökt varför vi gör som vi gör i midsommatid.

Maja Suslin / TT Nyhetsbyrån

Dans runt midsommarstången, eller "den stora fallossymbolen" som somliga kallar den. Enligt Jonas Engman, intendent på Nordiska museet i Stockholm är det dock rent påhitt.

Midsommar är Sveriges stora midsommarfest och en traditionsspäckad högtid. Somliga skulle även påstå att den ligger så varmt om hjärtat att det är vår egentliga nationaldag.

Själva midommarfirandet omtalas redan i de isländska ättesagorna som går ända tillbaka till 1200-talet, vilket tyder på mycket gamla influenser, men miidsommar som vi i dag känner den är en sammansmältning av gamla och nya traditioner.

Trots ett dunkelt urspung har det centrala alltid varit firandet av sommaren och växtligheten. Men hur kom de klassiska traditionerna vi förknippar midsommar med till?

Midsommarstången

Midsommarstången, eller majstången som den också kallas, är en relativt ny sed som sannolikt kom till Sverige från Tyskland under medeltiden. Själva ordet majstång anspelar till skillnad från vad man kan tro inte på månaden maj utan härstammar från ordet ”maja”, som betyder ”att smycka med löv”.

Hur det kommer sig att vi har en midsommarstång över huvud taget och varför vi smyckar den finns det dock inget svar på.

– Varför vi reser den går inte heller att svara på, då blir det en fråga om varför vi över huvud taget har sådana symboler, säger Jonas Engman, intendent på Nordiska museet, till Metro.

Att vi anser den meningsfull kan däremot ses i ljuset av vad som fungerar och var vi är väldigt upptagna av i vårt samhälle i dag, nämligen vår och sommar. Sjävla "lövandet" kan enligt Engman också ses som ett sätt att fira tidig vår och grönska.

Ibland påstås det att midsommarstången är en slags fallossymbol, det vill säga en avbildning av en erigerad penis dyrkad som en fruktbarhetssymbol. Det är dock helt fel.

– Det finns inga som helst belägg för det. Det är en mycket sentida konstruktion och det säger mer om borgerligheten, medelklassen, under sent 1800-tal och deras koppling till psykoanalysen än något ursprung.

Även dess nuvarande form är en 1800-talsinflues. Innan dess var misommarstången nämligen enbart en stång.

► LÄS MER: Svensk midsommar på balkanvis

Dans runt stången

Det finns en uppsjö kända och mindre kända sång- och ringlekar med medföljande dans som länge varit vanliga nöjen i midsommartid. Men när började vi dansa och vad fick oss att börja hoppa runt stången till att börja med?

– Det är ganska sentida, men det finns upptäckningar från någonstans under tidigt 1800-tal att människor har dansat runt stången. Men jag tror att det växte fram under tidigt 1800-tal, säger Jonas Engman.

Små grodorna

Koack-ack ack. ”Små grodorna" är troligtvis den mest kända av midsommaraftons alla danslekar. På huk och viftandes med händerna vid öron och svanskotor hoppar vi runt stången. Och såväl oförstående turister som många svenskar har svårt att förstå sig på denna märkliga dans.

– Den är väldigt sentida, sent 1800-tal. Den går tillbaka till en engelsk nidvisa om fransmännen, från Napoleonkriget tror jag, där de sjöng om grodorna som dansar vilket var de franska soldaterna. Och sen på något sett har den dykt upp i svensk vis- och musiktradtion.

Men hur ska man då förstå själva dansen? Som ett rituellt inslag, menar Jonas Engman.

– Där får man nog tänka stort faktiskt. Det är ett mycket vanligt inslag i fester och kopplat till ritualer över huvud taget, att man låtsas vara någonting annat än den man är. Och här är det ju faktiskt så att vi säger att vi är grodor.

► LÄS MER: Insändare: Gör midsommarafton till nationaldag

Midsommarkransen

Enligt gammal folktro var allt som växte i naturen laddat med övernaturliga krafter under midommaren. Själva midsommarkransen kommer troligtvis från tiden för de tidiga midsommarstängerna, men att vi trär en egenflätad midsommarkrans runt huvudet är en relativt modern traditon, och det svårt att säga hur det kom till.

– Varför vi sätter den på huvudet, det vet vi bara inte.

Jonas Engman vid Nordiska museet förklarar att vi i samband med ritualer trär många saker på huvudet och att det är en väldigt laddad zon.

– Och att vi tycker att det är snyggt, det blir ju som en hatt också. Vi ska inte glömma bort att saker och ting gör människor för att de tycker att det är roligt eller att de vill se fina och attraktiva ut.

Plocka blommor och stoppa under huvudkudden

Att kvinnan ska plocka sju eller nio sorters blommor och lägga under huvudkudden på midsommarnatten är en gammal tradtion från bondesamhället. Det var ett sätt att sia om framtiden då man i drömmen väntades möta den man skulle leva sitt liv med.

Brännvinet

Sill, färskpotatis och jordgubbar med grädde är ett givet inslag på midsommarbordet. Vanligvis ackompanjeras det av öl och brännvin, närmare bestämt snapsar. Detta är en standardmeny som har vuxit fram under 1900-talet. Men varför dricker vi just brännvin på midsommarafton?

– Först och främst kan man säga att droger och ritualer hör ihop, sen kom snaps som vi dricker det in i våra tradtioner under sent 1800-tal, början av 1900-talet. Folk söp som fasen tidigare.

I ett senare försök att stävja den ohejdade alkoholkonsumtionen fördes snapsar in som en del av måltiden, vilket kan sägas vara grunden till snapsen i kombination med sill. Men ser man till de högre stånden och adeln går snapsen och "Helan går" att spåra ända till 1600-talet. På bred front kom den inte förrän sent 1800-tal, enligt Engman.

► LÄS MER: Fira midsommar som förr – utan sill och nubbe