Nyheter Världen

De tar väljare från Trump och Clinton

Libertarianernas presidentkandidat Gary Johnson har ett opinionsstöd på knappt åtta procent. Här tillsammans med vicepresidentkandidaten William Weld vid ett kampanjmöte i New Hampshire.
Libertarianernas presidentkandidat Gary Johnson har ett opinionsstöd på knappt åtta procent. Här tillsammans med vicepresidentkandidaten William Weld vid ett kampanjmöte i New Hampshire.

När de två dominerande partiernas presidentkandidater har historiskt låga popularitetssiffror hoppas företrädare för USA:s mindre partier på framgångar. Libertarianernas Gary Johnson och Gröna partiets Jill Stein har ett gemensamt stöd på över 10 procent.

Demokraternas Hillary Clinton och Republikanernas Donald Trump är inte de enda som storsatsar inför presidentvalet den 8 november. USA:s tredje och fjärde största partier, Libertarianerna och Gröna partiet, har stora förhoppningar.

– Tvåpartisystemet är trasigt. . . i det här valet har Libertarianerna chansen att bli det stora parti som var och en av er har jobbat så hårt för, sade Gary Johnson enligt Los Angeles Times till sina anhängare vid partikonventet i maj.

"Inte oansenligt"

I ett USA präglat av politikerförakt och allmänt missnöje med Washington DC kan hela 47 procent av befolkningen tänka sig att rösta på en alternativ presidentkandidat från ett "tredje parti", visar en opinionsundersökning som tidningen Wall Street Journal publicerat under sommaren. Dag Blanck, professor i Nordamerikastudier vid Uppsala universitet, spår att det främst blir Johnson, som tidigare varit republikansk guvernör i New Mexico, som lockar väljare från Trump.

– Det handlar om besvikna republikaner som inte vill stödja Trump och inte kan tänka sig Clinton. Johnson har ett opinionsstöd på 7-8 procent, det är inte en oansenlig del av väljarkåren, konstaterar Blanck.

Att tvåpartisystemet är hotat håller han dock inte med om. Förvisso skapar det låsningar, men det är också en grund som USA:s valsystem vilar på.

Buades

Varken Libertarianerna eller Gröna partiet går att stoppa in på den i USA så klassiska höger-vänsterskalan. De frihetsälskande libertarianerna förordar minimal statsapparat, låga skatter och en utrikespolitik där USA inte ingriper i världshändelser – samtidigt som man är för abort, samkönade äktenskap och legalisering av marijuana. Johnson beskrivs som pragmatiker men fick burop på konventet av mer de bokstavstrogna när han sade att han är för att bilförare måste ta körkort (då det ses som en inskränkning av individens frihet).

MIljöpartiet å sin sida sätter klimatfrågan högst på agendan. Partiets valplattform kallas "Green New Deal" och lovar 20 miljoner nya jobb i den gröna energisektorn, skapade genom ekonomiska stimulanser värda 500 miljarder dollar.

– Mycket mindre än räddningspaketet för bankerna 2008 som kostade 800 miljarder dollar, argumenterade Jill Stein, som till vardags är läkare, när hon nyligen frågades ut av sajten Yahoo News.

Stein har hittills främst lockat besvikna vänsterdemokrater som i primärvalen stödde Bernie Sanders.

Inga debatter

Både Johnson och Stein har rasat mot de regler som satts upp för valrörelsens debatter, enligt vilka en kandidat måste ha ett opinionsstöd på 15 procent för att få delta.

– Om Johnson skulle kvala in i den första debatten skulle han få en arena. Då blir det en helt annan dynamik, som när Ross Perot ställde upp som oberoende kandidat 1992, säger Blanck.

Alex Brandon/AP/TT
Gröna partiets presidentkandidat Jill Stein kampanjar i Pennsylvania. Arkivbild.
John Raoux/AP/TT
Libertarianernas presidentkandidat Gary Johnson vid partikonventet i Florida i maj.
Christian Murdock/AP/TT
Gröna partiets presidentkandidat Jill Stein och anhängare i Colorado. Arkivbild.