Utbildning Nyheter Sverige Sverige-topp

Delade meningar om sänkta poliskrav

Övning med Stockholmspolisen och elever från polisutbildningen. Arkivbild.
Övning med Stockholmspolisen och elever från polisutbildningen. Arkivbild.

Tusentals fler poliser behövs och antalet platser på polisutbildningen har ökat. Nu har begåvningskraven sänkts för att fler ska kunna komma in.Polisförbundets ordförande Lena Nitz motsätter sig sänkningen medan Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi, anser att den är ett steg i rätt riktning.

Utbildningens begåvningstest har en niogradig skala och en normalbegåvad sökande får fyra–sex. Tidigare krävdes en fyra för att komma in, men nu har det kravet sänkts till en trea, rapporterar Ekot i Sveriges Radio.

– Det var på rekommendation av rekryteringsmyndigheten att vi skulle justera nivå fyra till nivå tre. Det som de byggde det här på är att nivå tre är inom normalspannet för begåvning och det är tillräckligt bra, säger Max Lutteman, polismästare vid polismyndigheten, till TT.

– Om vi då sållar bort sådana som kanske har en normal begåvning blir de borttagna från processen. Då får de inte gå vidare och pröva de andra momenten. Vi ser att det här är ett sätt att bredda urvalet, så att vi förhoppningsvis får de allra bästa, fortsätter han.

Avskaffas helt

Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi vid Stockholms universitet, välkomnar sänkningen och vill att begåvningskraven ska avskaffas helt. Han hänvisar till andra utbildningar, där testet inte förekommer, och tycker att poliser ska behandlas som andra yrkesgrupper.

– Om man anser att är man tillräckligt intelligent för att kunna genomföra utbildningen ska man kunna arbeta som polis. Själva idén om att genomgå ett intelligenstest förefaller mig lite märklig, säger han.

Men Polisförbundets ordförande Lena Nitz förkastar de nya, sänkta kraven.

– Jag tolkar de sänkta kraven som en panikåtgärd för att fylla platserna på polisutbildningen. Det löser inga problem, utan tvärtom – det minskar polisyrkets status, säger hon.

Fler går vidare

Jerzy Sarnecki håller inte med Lena Nitz.

– Så vitt jag förstår är det inga problem med att fylla platserna, säger han.

Enligt Stefan Annell, psykolog vid Rekryteringsmyndigheten, som sköter antagningen till polisutbildningen, innebär förändringen att fler går vidare till intervjuer och ett personlighetstest. Han menar att skillnaden inte blir "jättestor".

– Det innebär att man ligger lite lägre när det gäller den teoretiska förmågan eller allmänna problemlösningsförmågan. Men det här är bara en av flera delar vi tittar på i urvalet till polisutbildningen, säger han till SR Ekot.

Claudio Bresciani / TT
Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi vid Stockholms universitet, välkomnar sänkningen av begåvningskraven. Arkivbild.
Ulf Palm/ TT
Lena Nitz, Polisförbundets ordförande, säger att hon ställer sig oförstående till de sänkta kraven. Arkivbild.