Nyheter Världen

Demokraterna kan ta makten i senaten

Det är lätt att glömma bort att det ska väljas ledamöter till kongressen i USA och inte bara president. Arkivbild.
Det är lätt att glömma bort att det ska väljas ledamöter till kongressen i USA och inte bara president. Arkivbild.

Allt handlar inte om Vita huset. I skuggan av presidentvalet väljs också ledamöter till den amerikanska kongressen. Lyckas Demokraterna få en majoritet i senaten vore det goda nyheter för Hillary Clinton om hon blir president.

Amerikanerna har många beslut att fatta den 8 november då det ska röstas om långt mycket mer än vem som ska ta över presidentposten efter Demokraternas Barack Obama. Förutom tolv delstatsguvernörer samt lokala och statliga tjänstemän ska det även väljas nya medlemmar till kongressen.

– Det är stort fokus på presidentvalet, vilket är berättigat. Men kongressen stiftar lagarna och en nytillträdd president har ett program som han eller hon vill ha genomfört och då måste lagstiftarna vara med. Därför är kongressens sammansättning viktig, säger Erik Åsard, professor emeritus i Nordamerikastudier vid Uppsala universitet.

Maktbalans kan ändras

I dag har Republikanerna majoritet i kongressens båda kammare, vilket har försvårat för Obama att få igenom lagar och reformer. Men när representanthusets 435 ledamöter nu väljs om tillsammans med 34 av senatens 100 ledamöter finns möjlighet för Demokraterna att ta makten i den senare.

Republikanerna har 54 av platserna i senaten. Vinner Hillary Clinton valet måste Demokraterna knipa ytterligare minst fyra platser för att få inflytande där – i jämna omröstningar har nämligen vicepresidenten en utslagsröst.

– Det är väldigt osannolikt att Demokraterna får majoritet i representanthuset, där det är svårt för utmanare att ta sig in. Möjligheterna är större i senaten, men det beror på vad som händer i de stater där det står och väger mellan olika kandidater, säger Åsard.

I nuläget ligger de republikanska och demokratiska senatorerna lika i en sammanvägning av opinionen från Real Clear Politics, med 47 mandat vardera. I sex delstater är opinionsläget för jämnt för att man nu ska kunna säga hur det går.

Ingen partiman

Från republikanskt håll har det uttryckts oro kring att den kontroversielle presidentkandidaten Donald Trump kan ha en negativ inverkan på kampen om kongressväljarna. Och medan Hillary Clinton rest runt till osäkra valkretsar för att hjälpa sina partikamrater har den frispråkige affärsmannen inte ägnat någon större tid åt sådana aktiviteter.

– Trump tycks väldigt fokuserad på sitt eget race, och det har väl att göra med att han inte är någon partiman. Clinton har varit aktiv i sitt parti i flera decennier medan Trump så sent som 2009 var registrerad som demokrat, säger Åsard.

Andrew Harnik/AP/TT
Demoraternas presidentkandidat Hillary Clinton har kampanjat för att hjälpa sina partikamrater i kongressvalet.
Evan Vucci/AP/TT
Republikanernas presidentkandidat Donald Trump tycks upptagen med sin egen kampanj och har inte ägnat någon större energi åt kongressvalet.
Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset