Nöje

Det började med ett engelskt helgon

Valborgsfirande i stadsparken i Lund. Arkivbild.
Valborgsfirande i stadsparken i Lund. Arkivbild.

Eldar, häxor, vargar, onda krafter. Valborgsmässoafton har gamla anor i Sverige – även om seden i hög grad har sitt ursprung i Tyskland. Fast egentligen började allting med ett engelskt helgon.

Valborg, eller Wealdburg som hon hette i sitt hemland, var en missionär från Devonshire i södra England.

Hon föddes 710 och verkade under en stor del av sitt liv i frankerriket där hon missionerade bland hedningarna i det som idag är södra Tyskland.

Efter sin död 779 blev hon helgonförklarad 870. Det var ursprungligen hennes minne som firades på valborgsmässoafton, eller Walpurgisnacht som det heter på tyska. Firandet kom till Sverige från just Tyskland.

Sedan medeltiden högtidlighölls minnet av Valborg 1 maj. Dagen före, valborgsmässoafton, förknippades i Tyskland med häxsabbaten och då tändes bål för att driva bort de onda krafterna.

När seden kom till Sverige var eldarna även avsedda att skrämma bort vargar. Sedan gammalt var 30 april och 1 maj synonyma med vårens ankomst till landet och korna släpptes då ut på bete.

Det tycks som om valborgsmässoafton redan från början var något av en glädjens dag i vårt land, en dag då man sjunger, dricker och firar att vintern är slut. Att alltihop började med ett engelskt helgon verkar få ha känt till.