Teknik Nyheter Sverige

Det här är den mest ärftliga typen av cancer

En ny stor cancerstudie visa arvets betydelse när det gäller olika former av cancer. Arkivbild.
En ny stor cancerstudie visa arvets betydelse när det gäller olika former av cancer. Arkivbild.

En unik studie där 200 000 tvillingar följts under decennier ger nya insikter om genernas betydelse för olika cancerformer. I genomsnitt ökade risken att utveckla cancer med 14 procent om ens enäggstvilling insjuknat. Men generna är långt ifrån allt.

Studien baseras på register över tvillingpar i de fyra nordiska länderna som följts mellan 1943 och 2010, skriver nyhetsbyrån AFP. Tack vare det omfattande materialet har 23 olika cancerformer kunnat kartläggas.

För 20 av dem kunde en riskökning konstateras för personer vars tvillingar drabbats tidigare, enligt studien, som publicerats i tidskriften Journal of American Medical Association (Jama).

Störst var ärftlighetsrisken vid hudcancer och prostatacancer.

Närmare svaret

– Genom att studera skillnaden i risk mellan enäggstvillingar och tvåäggstvillingar, som är jämförbart mellan att vara syskon, har vi kommit närmare svaret på frågan om ärftlighetens betydelse, säger Hans-Olov Adami, professor emeritus vid Harvard och Karolinska institutet och medförfattare till studien, till tidningen Vårdfokus.

Även inom andra former som äggstockscancer och leukemi finns ett starkt samband, medan de genetiska faktorerna för exempelvis livmodershalscancer är betydligt svagare.

Var tredje

I hela gruppen av de studerade tvillingarna drabbades 32 procent av cancer, enligt AFP. För enäggstvillingar, som har exakt samma genuppsättning, ökade den generella risken att insjukna i någon cancerform med 14 om den andra tvillingen drabbats tidigare. För tvåäggstvillingar var motsvarande riskökning fem procent.

Risken att utveckla cancer för tvillingar där en redan drabbats beräknas därför till 46 procent för enäggstvillingar respektive 37 procent för tvåäggstvillingar.

Studien pekar alltså mot att det ärftliga inslaget är betydande, men långt ifrån avgörande. Livsstil, miljöfaktorer och rena tillfälligheter spelar också in, konstaterar forskarna.