Nyheter Sverige

Det här visste du inte om kanelbullen

Internationella Djurdagen och Kanelbullens dag firas samtidigt. (Obs! Montage)
Internationella Djurdagen och Kanelbullens dag firas samtidigt. (Obs! Montage)

I dag, den 4:e oktober, firar vi kanelbullens dag för 16:e året i rad. Men när började vi baka kanelbullar i Sverige och hur står den sig i konkurrensen av andra bakverk? Metro reder ut.

Kanelbullen som vi känner till den började bakas runt 1920-talet då den var en vanlig syn i bagerierna.

– Bullätandet blir stort i början av 1900-talet. Man äter det i bland som ersättning för annan mat som ett mellanmål eller lunchmat, säger Richard Tellström, måltidsforskare. 

Och sedan dess är den för evigt förknippad med en trevlig stund:

– Att fika en kopp kaffe med kanelbullar visar att man uppvärderar gemenskapen. Att man med kanelbullen säger att man vill sitta till bords länge, jag gillar dig mer än att bara bjuda på en slät kopp kaffe. Det är mer kärlek i en kanelbulle än i en slät kopp kaffe.

► LÄS MER: Agnes, 11, ska fika med statsministern

Den snurrade bullformen är den vanligaste, men det finns också de som är som en knut. Den senare är ”sannolikt” äldre än snurran, enligt Tellström:
– Knutbullen är väldigt gammal, den finns att hitta om man går tillbaks till 1700-talet. Och kanske även 1600-talet om man tittar i högreståndsmiljö.

Att kanelbullen blivit så stor hänger ihop med det svenska fikat.
– Att vi började med det hänger ihop med vedspisens utveckling, man hade en ständigt varm ugn och man därför kan baka väldigt lätt. Och inte som det var tidigare när man var tvungen att elda i ordning ugnen åtminstone en dag i förväg.

► LÄS MER: Svenskarna älskar sitt fika

Att kanelbullen snurrat sig in i den svenska folksjälen har också en grund i hur vi manövrerar kafferepen. VI börjar med vetebrödet, äter sedan kakor och till sist gräddtårtan. 

– Den tredelade måltiden gör att kanelbullen har sin givna plats. I en finfika kan man inte ersätta den med tårta eller kakor. Den har sin givna plats som en slags inledning, säger Richard Tellström.

► LÄS MER: Svensk "fika" börjar bli trendig utomlands 

Men den är inte ensam på fikascenen, kanelbullen har genom åren fått konkurrens i form av importerade bakverk som cupcakes eller makroner. Men kanelbullen står sig stark anser Birgit Nilsson Bergström på Hembakningsrådet:

– Kanelbullen har en särställning i svenska hjärtan, vi förknippar den med hemkänsla, omsorg och omtänksamhet, säger hon. 

Det var just Hembakningsrådet som införde Kanelbullens dag 1999, då Hembakningsrådet själva firade 40 år. Dagen de valde, den 4 oktober, har sedan 1930 varit uppbokad av Internationella djurdagen. Men den ena dagen behöver inte utesluta den andra.

Örebro Universitet

Richard Tellström, måltidsforskare.