Teknik Nyheter Ekonomi Sverige Sverige-topp

Drönarförbudet kan kosta liv

Missing People har slutat använda drönare efter att en domstol i princip förbjudit kameror i drönare.
Missing People har slutat använda drönare efter att en domstol i princip förbjudit kameror i drönare.

Missing People har slutat använda drönare sedan en domstol i princip förbjudit kameror i drönare. Domen påverkar även andra livräddande organisationer.– Det kan vara skillnaden mellan liv och död, säger Missing Peoples ordförande.

Att inte kunna använda drönare innebär för Missing People att det blir svårare att genomföra ett sökpådrag och framförallt tar längre tid.

– En drönare täcker stora områden på kort tid. Det är ett ovärderligt hjälpmedel för oss, säger Magnus Idebro, ordförande för Missing People.

Föreningen har använt drönare med kamera vid ungefär ett 100-tal sökinsatser per år. Men nu får drönarna stå kvar på marken.

– Nu blir det i stället människor som går ut och söker av. Den här regeln var inte bra för vår verksamhet.

Tillstånd krävs

Enligt domen som nyligen kom från Högsta förvaltningsdomen krävs i fortsättningen ett tillstånd från länsstyrelsen för att få fotografera från en drönare, då kameran enligt lagen är att jämställa med en övervakningskamera. Men det är i regel svårt att få tillstånd för kameraövervakning. Lagen, och därmed tillstånden, är formulerade så att kameran tillåts om den bedöms kunna förebygga brott eller olyckor men inte inskränker på enskildas integritet, och de två intressena ska vägas mot varandra.

Att få ett sådant tillstånd tar tid och kräver planering. Därför tänker Missing People i fortsättningen bara söka tillstånd vid planerade sökningar.

Skydd av lagen

– Vi räknar inte med att hinna få tillstånd till akuta insatser och de flesta sökningarna, 70 procent är akuta, säger Magnus Idebro.

När räddningstjänsten eller polisen använder drönare har de skydd av lagen om "ingrepp i annans rätt". Den innebär att de kan bryta mot lagar och regler, som i situationen bedöms som mindre viktiga, för att släcka bränder eller rädda liv.

Men föreningar har inte samma rätt. Det har fått Sjöräddningssällskapet, som ligger i startgroparna till att börja testa drönare, att fråga sig hur domen ska tolkas.

– Vi har en idé om att kunna skicka ut en drönare vid ett larm och på så sätt få veta mer om vilka resurser vi behöver sätta in och de som rycker ut kan se vad som händer och förbereda sig, säger Fredrik Falkman projektledare vid Sjöräddningssällskapet.

Projekt på is

Det projektet har nu lagts på is. Flera lagar och regler som gäller drönarna sätter för tillfället stopp.

– Enligt lagen får vi inte skicka en drönare längre än 120 meter bort på grund av olycksrisken. Det skulle gå att komma runt om alla använde transponder, men vid kusten är det sällan flyg och helikoptrar gör det. Gjorde de det skulle vi kunna se dem och då skulle vi kunna skicka ut drönare, säger Fredrik Falkman.

En utredning fick förra året i uppdrag att undersöka om övervakningslagen är tillämplig på den nya tekniken eller behöver moderniseras.

Från lagstiftarnas sida är det än så länge vänta och se som gäller.

"Vi får återkomma med en kommentar när utredningen är klar", hälsar justitieminister Morgan Johanssons (S) pressekreterare via sms.

Erland Vinberg / TT
En dom som jämställer fotografering från drönare med övervakningskameror ger organisationer problem. Arkivbild.