Nyheter Ekonomi Sverige

Efter rekordår – sämre skördeprognos

Lantbrukaren Emil Sällvik skördar höstvete tillsammans med sonen Erik Sällvik. Årets skörd tror bli mindre än normalt för dem.
Lantbrukaren Emil Sällvik skördar höstvete tillsammans med sonen Erik Sällvik. Årets skörd tror bli mindre än normalt för dem.

Många odlare har jublat över spannmålsskörden två år i rad. Men i år har torka och skadedjur gjort att det inte tros bli ett nytt rekordår.Tvärtom väntas en sämre skörd än normalt – framför allt för odlaren Emil Sällvik och andra i Sydsverige.

Sextio dagars torka följdes av massor med regn för lantbrukaren Emil Sällvik på Södergård utanför Staffanstorp. 

– Tre månaders nederbörd kom under loppet av två veckor. Och det är inte bra för oss som behöver lagom med regn under hela perioden, säger han till TT.

Nu räknar han med att årets rapsskörd bara når upp till två femtedelar av en normal skörd, åtminstone på en del håll i det skånska landskapet.

– Ju närmare Skånes västkust, desto bättre skördar. När det gäller maltkornet blir det omkring 30 procent lägre skörd jämfört med 2015, säger Emil Sällvik.

Första prognosen

Årets första rikstäckande prognos signerad Lantmännen visar på en skörd som ligger något under det senaste femårssnittet på 5,7 miljoner ton spannmål, oljeväxter och ärtor.

– I södra Sverige och delar av Östergötland har det varit betydligt mindre regn i maj och fram till midsommar. Nederbörden under den perioden, när grödorna etablerar sig och växer, är otroligt avgörande för skörden i allmänhet och vårgrödor i synnerhet, säger Mikael Jeppsson, chef för spannmålsenheten hos Lantmännen.

Angrepp av skadedjur är också en anledning till att skörden av spannmål, oljeväxter och ärtor väntas bli sämre än ett normalår på flera håll i landet.

– Vi har framför allt sett angrepp på raps, till exempel kålmal som varit och käkat på rapsen. Om bladen äts upp så blir det svårare för plantan att utvecklas, säger Mikael Jeppsson.

Beroende av regn

Höstgrödorna är generellt sett mindre känsliga för torra somrar.

– Vårgrödorna är beroende av regn på våren för att komma i gång. Men höstvetet är så att säga redan i gång under våren, säger Jeppsson och betonar att skördeprognosen är just en prognos.

– Det är svårt att tröska med ögat, det är först när vi får in fler leveranser som vi ser det riktiga läget. Men indikationen i dagsläget visar på en sämre skörd.

Årets prognos har varit svårare att göra eftersom det varit mycket lokala variationer i vädret, förklarar Jeppsson.

Hoppas på höstvete

I veckan har lantbrukaren Emil Sällvik satt sig i en traktor för att ta hand om det tröskade höstvetet. Han har gott hopp om ett bra år för vetet, men det hänger på solen.

– Vår herre får gärna låta lampan lysa de kommande 14 dagarna, säger han.

Om regnet faller i stora mängder försvinner det så kallade falltalet.

– Det är det som ger spänst i degen, så att limporna liknar limpor och inte pannkakor. Nu vill vi ha två veckor knallväder med mycket vind och klarblå himmel, säger Emil Sällvik som skördar höstvetet tillsammans med sonen Erik Sällvik.

Björn Lindgren/TT
Lantbrukaren Emil Sällvik skördar höstvete tillsammans med sonen Erik Sällvik. Årets skörd tror bli mindre än normalt för dem.
Björn Lindgren/TT
Lantbrukaren Emil Sällvik skördar höstvete tillsammans med sonen Erik Sällvik. Årets skörd tror bli mindre än normalt för dem.