Teknik Nyheter Sverige

Einstein-bevis tippas som vinnare

Tre forskare bakom LIGO, observatoriet som lyckades bekräfta de gravitationsvågor Albert Einstein förutspådde för ungefär hundra år sedan, pekas ut som potentiella fysikpristagare. Arkivbild.
Tre forskare bakom LIGO, observatoriet som lyckades bekräfta de gravitationsvågor Albert Einstein förutspådde för ungefär hundra år sedan, pekas ut som potentiella fysikpristagare. Arkivbild.

Det dröjer inte länge innan vi får veta vilka forskare och upptäckter som i år tilldelas Nobelpriset. Spekulationerna är redan i gång och bland annat pekas det som kallats astronomins heliga graal ut som potentiell vinnare.

I flera månader hade ryktena surrat – LIGO har sett gravitationsvågorna! När så observatoriet, Laser Interferometer Gravitational Wave Observatory, i februari i år kallade till en presskonferens var det många som anade vad som väntade.

Och de hade rätt:

– Mina damer och herrar. Vi har upptäckt gravitationsvågor. Vi gjorde det! sade LIGO-chefen David Reitze stolt.

Nu pekas tre forskare bakom LIGO ut som potentiella pristagare av nyhets- och informationsbolaget Thomson Reuters, som varje år gissar vilka som kan komma ifråga för Nobelpriset.

Svårt att bekräfta

Gravitationsvågorna förutspåddes av Einstein i hans allmänna relativitetsteori men det skulle alltså dröja över hundra år innan någon kunde se det på riktigt. Den enormt avancerade tekniken bakom LIGO-observatoriet lyckades.

– Vi kommer få väldigt stor nytta av det här i framtiden. Det kommer att leda till helt nya sätt att studera universum på, så det är ingen tvekan om att det är en stor nyhet, säger Maria Sundin, astrofysiker vid Göteborgs universitet.

Det som talar emot ett pris i år är att upptäckten ligger så nära i tid.

– Och när det gäller annan fysik vill man ju gärna bekräfta det genom att någon annan upprepar exakt samma sak och det är svårt eftersom det bara finns den här anläggningen än så länge. Å andra sidan var det väldigt väl underbyggda studier och dessutom har de gjort ytterligare någon detektion, så de har nog ganska goda chanser, säger Maria Sundin.

Umeå universitet

En annan forskare som ofta har nämnts som potentiell kandidat är Emmanuelle Charpentier som utvecklade Crispr-cas9, en slags genetisk sax, vid Umeå universitet. Hon finns till skillnad från förra året inte med på Thomson Reuters lista, men det gör molekylärbiologen Feng Zhang som också forskat på metoden.

Om Thomson Reuters lyckats pricka in rätt återstår att se till vecka 40, då tillkännagivandena börjar. Bolaget, som gör sina gissningar utifrån citeringar i vetenskapliga artiklar, har i alla fall lyckats pricka in 23 av 56 priser och 39 forskare rätt sedan 2002.

Sebastian Scheiner/AP/TT
Originaldokument som handlar om Albert Einsteins teorier om gravitationsvågor. Dessa förvaras på Hebrew university i Jerusalem. Arkivbild.
Tracy Montauk/AP/TT
Byggarbetare i en fyra kilometer långa vakuumkammare vid Laser Interferometer Gravitational Wave Observatory, LIGO, som används för att mäta gravitationsvågor. Arkivbild.
Lars Pehrson/SvD/TT
Svenske forskaren Tomas Lindahl, var en av förra årets kemipristagare. Här besöker han kungliga vetenskapsakademin. Arkivbild.
Fredrik Sandberg/TT
Så här såg det ut när förra årets kemipristagare presenterades. Professor Sara Snogerup Linse, ordförande för Nobelkommittén för kemi, packar ner en modell av en DNA-molekyl som fick stå som symbol för forskarnas upptäckter.