Utbildning Nyheter Sverige Sverige-topp

Elevresultat blir politiskt bränsle

Resultat av internationella kunskapstester i bland annat matematik används flitigt i den politiska debatten. Arkivbild.
Resultat av internationella kunskapstester i bland annat matematik används flitigt i den politiska debatten. Arkivbild.

Internationella kunskapsmätningar som Pisa och Timss har fått stort politiskt genomslag i Sverige. När färska resultat snart presenteras lär debatten ta ny fart.Men enligt skolforskaren Daniel Pettersson borde politikerna behärska sig.

– Jag hoppas att resultaten ska användas med sans, säger Daniel Pettersson, lektor i pedagogik vid Högskolan i Gävle och forskare i hur internationella kunskapstester påverkar utbildningssektorn.

I Sverige har Pisa 2012 fått den hittills största uppmärksamheten. Men så var också resultaten uppseendeväckande svaga och de offentliggjordes när det var mindre än ett år till riksdagsval. Länder som Tyskland och Polen har också haft sina "Pisachocker", men möjligen har mätningarna varit mer politiskt styrande i Sverige, enligt Daniel Pettersson.

– Det har varit stora debatter i många länder, men jag har en känsla av att man baserat sina lösningar mer på praktisk sakkunskap än i Sverige.

Reformiver

Han understryker att både Pisa och Timss är gedigna och bra kunskapsmätningar. Men det är den politiska sfären som rycker tag i resultaten och använder dem som intäkt för olika reformer.

– Det intressanta är att när diskussionerna om de dåliga svenska resultaten tog fart på 90-talet så stämde inte det. Sedan har det genomförts en gigantisk massa reformer, och nu befinner man sig i ett läge där bilden stämmer. Hittills har reformerna alltså inte gett den effekt man velat, säger Daniel Pettersson.

Övertolkar

Problemet är att politikerna övertolkar Pisa- och Timssresultaten, fortsätter han.

– Ett av de största misstagen politiker gör är att utgå från att Pisa och Timss mäter skolkvalitet. Men de mäter elevers förmåga att lösa uppgifter i respektive test. Det är något annat. Jag tror att man för ensidigt tänkt sig att skolans problem kräver makrolösningar, när många av skolans problem i själva verket befinner sig på mikronivå.

Enligt Daniel Pettersson är alltså sådant som tidigare betyg, fler skolinspektioner och kursplaneändringar inte avgörande för att vända den svenska utvecklingen. Det viktiga är att ge lärarna arbetsro.

– Det finns en stor förbättringspotential i svensk skola. Men lösningarna handlar om att ge lärare och rektorer rätt förutsättningar att knyta an till eleverna, i stället för att låsa fast dem i en mängd administrativa uppgifter, säger han.