Nyheter Världen

Eliasson vill se FN agera tidigare

Två soldater från FN-styrkan Monusco vaktar hamnen i Goma, provinshuvudstaden i Norra Kivu i östra Kongo-Kinshasa. Säkerhetsläget i landet är svårt. Sedan den nuvarande insatsen inleddes i juli 2010 har 102 personer ur FN-styrkan förlorat livet. Arkivbild.
Två soldater från FN-styrkan Monusco vaktar hamnen i Goma, provinshuvudstaden i Norra Kivu i östra Kongo-Kinshasa. Säkerhetsläget i landet är svårt. Sedan den nuvarande insatsen inleddes i juli 2010 har 102 personer ur FN-styrkan förlorat livet. Arkivbild.

60 år efter det att den första FN-styrkan skickades ut är de fredsbevarande insatserna fler och dyrare än någonsin. FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson tycker att världssamfundet måste bli bättre på att upptäcka konflikter innan de bryter ut.– Det är viktigt för FN:s framtid att vi agerar på ett tidigare stadium, säger Eliasson.

FN kan liknas vid älskande elefanter, tyckte Dag Hammarskjöld. "Allt försiggår på ett mycket högt plan, en massa damm virvlas upp, men man får vänta i åratal på resultatet."

Den dåvarande generalsekreterarens ord kan tyckas uppgivna, men Hammarskjölds förhoppningar var stora då FN inledde sin första militära fredsinsats i samband med Suezkrisen 1956. Unef-styrkan skulle övervaka eldupphöret och se till att Frankrike, Israel och Storbritannien drog tillbaka sina soldater från Egypten.

Ska skydda civila

60 år senare är fredsinsatserna fler och dyrare än någonsin. Dagens styrkor har ett betydligt mer omfattande mandat, bland annat att skydda civilbefolkningar, med våld om så krävs. Men det allra viktigaste världssamfundet kan göra är att upptäcka och hindra konflikter innan de bryter ut, säger Jan Eliasson på telefon från FN-högkvarteret i New York.

– Om du uppfattat en viss kritisk ton från min sida så är det rätt. I kapitel ett, artikel ett, av FN-stadgan står det... Vänta, jag ska plocka fram den ur fickan här.

Eliasson läser innantill från dokumentet som anger riktlinjerna för FN:s verksamhet. "Förenta Nationernas ändamål äro att upprätthålla internationell fred och säkerhet och att i detta syfte (...) vidtaga verksamma kollektiva åtgärder för att förebygga och undanröja hot mot freden."

"Riskerar förluster"

– När vi ser till exempel kränkningar av mänskliga rättigheter så är det ett första tecken på något som leder till en konflikt, som i sin tur kan leda till etnisk rensning och ännu värre ting.

TT: Hur ser du på utvecklingen de senaste decennierna, att man går in i områden där det fortfarande pågår strider?

– Vi ska i princip inte vara stridande part, vi ska ju bevara och bevaka uppgörelser. Men om det pågår strider ställs vi inför valet att lämna helt, eller utveckla en mer kraftfull dimension i fredsarbetet. Det har vi gjort i exempelvis Centralafrikanska republiken och Demokratiska republiken Kongo (Kongo-Kinshasa). Men det vi då ställs inför är dels risken att förlora liv, dels risken att bli en del i konflikten, att tappa FN:s neutrala, opartiska ställning.

90-talet en vändpunkt

Folkmordet i Rwanda 1994 är ett exempel på en misslyckad FN-insats, med förödande följder. Under tre månader mördades minst 800 000 civila i en av de blodigaste etniska rensningarna i modern tid. FN fick senare hård kritik för att inte ha ingripit mot slaktandet.

1990-talet kan ses som en vändpunkt för synen på FN-insatser, säger Lisa Hultman, docent i freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet.

– FN bidrog starkt till den positiva utvecklingen efter kalla kriget, när man började gå in i konflikter och ta ställning. Sedan var det ett otroligt bakslag, med folkmorden i Srebrenica och Rwanda. Men i slutet av 90-talet kom "never again"-mentaliteten, och man bestämde sig för att satsa på fredsbevarande operationer.

"Väldigt effektiva"

Trots kritik visar de flesta studier att FN-insatserna för det mesta fungerar, enligt Hultman.

– De är väldigt effektiva. Men man lyckas inte alltid på alla nivåer. Många insatser har extremt ambitiösa mandat, att minska våld, bygga upp statsapparater, anordna fria val.

TT: De senaste åren har FN-soldater gjort sig skyldiga till sexuella övergrepp i flera afrikanska länder. Hur påverkar det tilltron till FN?

– Det skapar så klart ett tryck på säkerhetsrådet att verkligen ta tag i frågan. Jag har inte sett några indikationer på att det skulle skada olika länders villighet att bidra med personal, däremot kanske förtroendet för FN-systemet generellt. Inte bara att det pågår övergrepp, utan också sättet man har hanterat det på.

Fred och utveckling

Behovet av fredsinsatser kommer knappast att sina inom överskådlig tid. Samtidigt är resurserna begränsade, säger Lisa Hultman.

– Vi kommer nog att få se mer samarbete med regionala organisationer, som med Afrikanska unionen i Darfur.

Jan Eliasson spår att de allt komplexare konflikterna i världen kommer att skapa ett tryck på FN att samordna fredsinsatser med utvecklingsarbete.

– Det blir ingen fred utan utveckling, och ingen utveckling utan fred. Och det blir vare sig fred eller utveckling utan respekt för mänskliga rättigheter, säger han.

Jerome Delay/AP/TT
Rwandiska soldater från Minusca-styrkan patrullerar gatorna i Centralafrikanska republikens huvudstad Bangui. Den tidigare franska kolonin är ett av världens fattigaste länder. 2012 utbröt strider mellan kristna och muslimska milisgrupper. Sedan dess har tusentals människor dödats och en miljon drivits på flykt. Arkivbild.
Anders Wiklund/TT
FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson tycker att FN:s medlemsländer måste bli bättre på att upptäcka och kväva konflikter innan de bryter ut. Arkivbild.
Henrik Montgomery/TT
Svenska Camp Nobel i Timbuktu i Mali är en del av FN-insatsen Minusma. Arkivbild.