Nyheter

Emmas kraftiga mens var dold blödarsjuka

Under hela ungdomen trodde Emma Hemberg i Lidköping att den kraftiga mensen som rann igenom bindorna var som den skulle vara – tills hon fick reda på att hon hade blödar-sjuka. – Det kändes som en enorm lättnad.

Monika Manowska

Emma Hemberg, 32, har alltid haft kraftiga menstrautioner utan att veta att något var fel. För tre år sedan fick hon diagnosen blödarsjuka. – Det kändes som en enorm lättnad, säger hon.

Till en början hade hon ingenting att jämföra med, efter ett tag sökte hon sig – lönlöst – till ungdomsmottagningen, och till slut vande sig Emma Hemberg, som i dag är 32, vid att mensen var både kraftigare och mer utdragen än vännernas.

►LÄS MER: Varför anses mens fortfarande ”äckligt”?

– Jag fick höra att det var normalt och att alla är olika, att vissa blöder mer än andra. Jag tänkte att det var ju typiskt att just jag skulle ha det så.

Emma minns den första mensen som kom på körlägret under sommarlovet mellan sexan och sjuan. 

►LÄS MER: Mensmjukisar blev för mycket för Instagram

– En kompis frågade varför jag gick upp fyra gånger per natt för att byta binda. I skolan kunde det komma en störtflod efter att jag reste mig från stolen, de flesta gångerna lyckades jag hinna till toaletten i tid. Jag fick lösa det genom att ha båda binda och tampong.

Sjukdomen upptäcktes inte förrän Emma Hemberg fyllde 29 och åkte in till sjukhuset med sin dotter som kräktes blod under en halsflussinfektion. Båda två fick diagnosen von Willebrands sjukdom – sedan dess tar Emma medicin för att blodet lättare ska koagulera.

►LÄS MER: Menskopp kan rädda liv

– Det kändes som en enorm lättnad, för nu förstod jag varför jag jämt hade blåmärken när jag var barn. Och helt plötsligt blev mensen mycket lättare. Det känns tryggt att min dotter kommer att få hjälp direkt när hon får sin första mens, vi har medicin hemma och jag vet vad jag ska göra.

Många lider utan att veta om det

Omkring 100 000 kvinnor och män i Sverige kan lida av blödarsjukdomen von Willebrands sjukdom, men bara 2 000 har fått sin diagnos. Det förklarar Erik Berntorp, professor i koagulationsmedicin vid Lunds universitetssjukhus.

– Det finns ett stort mörkertal. Många, i synnerhet kvinnor, har blödningsproblem utan att veta om det. Menstruationer är ingenting man går och pratar om hur som helst, säger Erik Berntorp.

►LÄS MER: Här är ljusen som hyllar mensen

Vad behöver göras?

– Det viktiga är att man upplyser framför allt den sjukvård som tar hand om kvinnor med rikliga menstruationer.

Förbundet blödarsjuka i Sverige, FBIS, vill att samhället blir bättre på att uppmärksamma blödarsjukdomar bland kvinnor.

– Om skolsköterskorna och ungdomsmottagningarna kan fånga upp tjejerna och skicka dem till utredning så att de får en diagnos och behandling kan de fungera som vilken annan tjej som helst, säger Anna Tollwé, medlem i FBIS:s Kvinnoprojekt.