Nyheter

En ”importfru” om dagen söker hjälp hos kvinnojouren

Isolerade, kränkta och i värsta fall svårt misshandlade – nästan varje dag söker sig en så kallad importfru till någon av landets kvinnojourer. Och mörkertalet antas vara stort.

– Det här är människohandel på individnivå, säger Carina Diaz, styrelseledamot i Roks och jourkvinna på kvinnojouren i Luleå.

I dag släpper Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, sin årliga statistik över stödinsatser på landets kvinnojourer. Metro har tagit del av siffrorna som visar att 340 stödsökande under 2013 varit kvinnor som utsatts för så kallad fruimport. Men mörkertalet tros vara betydligt större.

– Många av importfruarna känner inte till kvinnojouren utan söker sig i stället till exempelvis kyrkor. Dessa kvinnor går inte gärna till varken polis eller de sociala myndigheterna, säger Carina Diaz. 

Många av kvinnorna kommer till Sverige med ett tidsbegränsat uppehållstillstånd på grund av så kallad snabb anknytning. Det rör sig om drygt 12 000 kvinnor om året, främst från länder som Thailand och andra delar av Sydostasien men också Ghana, Gambia, Sydamerika, Vitryssland, Ukraina och Ryssland.

– I många fall är det en ren marknad där männen efterfrågar egenskaper hos kvinnorna på ett sätt som låter ungefär som om de skulle köpa en bil. Många av männen sätter också i system att skicka tillbaka kvinnor och hämta nya, vilket aldrig registreras på Migrationsverket, säger Diaz.

Carina Diaz och hennes kollegor har den senaste tiden uppmärksammad en oroväckande trend.

– Vi har sett en tendens där män väljer kvinnor med barn och där männen senare döms för sexuella övergrepp på barnen. Det här är något som absolut bör kartläggas, säger hon.

Utvisningsregler utreds

Under 2011 beslutade regeringen om att tillsätta en särskild utredare för att kartlägga och analysera förekomsten av våld och kränkningar bland ”importfruar”.

Den omfattande utredningen, ”Kvinnor och barn i rättens gränsland”, visade bland annat att uppemot 1 000 importkvinnor i endast fem län under tre månader antogs vara utsatta för våld. Den 14 mars i år gav regeringen i uppdrag att utreda en del av problematiken närmare. 

– Utredaren ska kartlägga tillämpningen av bestämmelserna kring uppehållstillstånd och de krav som ställs. Som det ser ut idag krävs det relativt allvarligt våld för att en kvinna som kommit till Sverige med snabbanknytning ska beviljas ett uppehållstillstånd, säger Monica Burman, universitetslektor och docent i straffrätt vid Juridiskt forum vid Umeå universitet.

Enligt Burman, som var en av experterna bakom ”Kvinnor och barn i rättens gränsland”, är kraven på de utsatta kvinnorna orättvisa. 

– Om mannen bara slår lite och kvinnan lämnar honom snabbt så måste hon återvända till sitt hemland. Det är en konstig särbehandling av utländska kvinnor i ett land som ska vara världens mest jämställda, säger hon.