Nyheter Sverige Sverige-topp

Ensamma terrorister spåras på nätet

Attackerna i Norge 2011, då 77 människor dödades, utfördes av den ensamagerande terroristen Anders Behring Breivik. Arkivbild.
Attackerna i Norge 2011, då 77 människor dödades, utfördes av den ensamagerande terroristen Anders Behring Breivik. Arkivbild.

Hotet från terrorister som agerar helt på egen hand har ökat. Nu pågår svensk forskning om hur de svårupptäckta ensamvargarna ska kunna spåras – innan de hinner slå till.

– Man kan visa rent statistiskt att fenomenet med så kallade ensamvargar ökar. Det finns bland annat bra forskning från USA som visar det, säger Hans Brun, terrorforskare knuten till Försvarshögskolan och King´s College i London.

Under den senaste tiden har Frankrike och Tyskland drabbats svårt av terrordåd. I flera fall tros ensamvargar ha agerat. Den 18-årige man som i München sköt ihjäl nio människor ska enligt tysk polis ha inspirerats av den norske terroristen Anders Behring Breivik.

Nya metoder

– Det är två typer av gärningsmän som dominerar rent ideologiskt. Det är klassiska högerextremister, men jihadister kommer i större utsträckning.

Enligt Hans Brun har analytiker vid Säpo betonat vikten av att utveckla nya analysmetoder för att försöka fånga in bland andra ensamvargarna.

– När personer jobbar i ett nätverk kan det vara väldigt svårt att avslöja dem om de är skickliga på att dölja aktiviteten. Det är ännu svårare med de ensamagerande våldsverkarna, säger Sirpa Franzén, presschef vid Säpo, till TT.

Hon betonar att samarbete mellan olika myndigheter, bland annat vård och skola, är en nyckel för att försöka hitta varningssignaler. Dessutom pågår forskning för att utveckla helt nya metoder.

– Vi har gett ett uppdrag till FOI.

"En gråzon"

Vid FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut, undersöker Lisa Kaati, doktor i datavetenskap, hur man i sociala medier skulle kunna få upp spår efter ensamvargar. Ledordet är varningsbeteenden.

– Ett av de varningsbeteenden som vi försöker upptäcka är fixering. Breivik pratade exempelvis mycket om muslimer och islam, och i vissa fall utrycker personer sina åsikter på olika forum. Ett annat varningsbeteende är identifiering, som kan innebära att en person har väldigt stort intresse för vapen och militära attiraljer eller att personen vill imitera tidigare brott, säger hon.

– Det varningsbeteende vi försöker upptäcka ska bara ses som en liten del av en större manuell hotbedömning. Det kan vara viktigt att hämta information från en mängd olika källor för att kunna göra en relevant hotbedömning.

Kaati poängterar att det inte behöver vara olagligt att uttrycka sig radikalt på nätet, men menar att det kan vara viktig information i ett större pussel. Dessutom måste någon analysera och värdera den information som datorer kan samla in från sociala medier. Det är dock oklart om forskningen kommer att generera ett användbart verktyg.

– Lagstiftningen är lite av en gråzon och en viktig fråga när det gäller övervakning är vad vi som medborgare tycker är okej eller inte, säger Lisa Kaati.