Nyheter

EU förhandlar flyktingkvoten – men hur fungerar den egentligen?

Flyktingkvoten ger en liten andel av de som är på flykt möjligheten att säkert ta sig till sitt nya land. Men hur fungerar det här systemet? Och varför har EU svårt att enas om gemensamma regler för kvotflyktingar?
Flyktingkvoten ger en liten andel av de som är på flykt möjligheten att säkert ta sig till sitt nya land. Men hur fungerar det här systemet? Och varför har EU svårt att enas om gemensamma regler för kvotflyktingar?

Frågan om hur kvotflyktingar ska tas emot inom EU skapar debatt mellan medlemsländerna. Men hur funkar egentligen systemet för flyktingkvoten? Och kommer EU lyckas enas om gemensamma regler för hur kvotflyktingarna ska hantera? Metro reder ut hur det ligger till.

Vad är flyktingkvoter för något?

Systemet med flyktingkvoter innebär i korthet att ett land ingår ett avtal med FN om att ta emot ett visst antal flyktingar per år. Personer som vill ansöka om att bli en del av flyktingkvoten måste först registrera sig hos FN:s flyktingsorgan UNHCR, något som ofta sker i flyktingläger. UNHCR väljer sedan ut de personer som man anser vara i störst behov av skydd. Andelen kvotflyktingar är liten i förhållande till det totala antalet människor på flykt i världen. Innan ett land som har ett avtal med FN om kvotflyktingar tar emot en person skickar UNHCR över en personakt till den myndighet i landet som har hand om migrationsärenden. I Sverige är det Migrationsverket som bedömer de ansökningar som kommer in. Om Migrationsverket godkänner en ansökan om vidarebosättning i Sverige beviljas personen uppehållstillstånd och garanteras sedan en säker resa till sitt nya land.

LÄS MER: 5 000 kvotflyktingar per år

Vilka tar emot kvotflyktingar?

Idag tar runt 27 länder emot kvotflyktingar. Sverige är ett av 14 länder inom EU som har ett avtal med FN om kvotflyktingar.

Hur många kvotflyktingar tar Sverige emot?

Mellan 2011 och 2016 tog Sverige emot 1 900 kvotflyktingar per år.  I år kommer Sverige ta emot fler, sammanlagt 3 400 personer. Från och med 2018 ökar antalet till 5 000 personer per år.

Är det frivilligt för ett land att ta emot kvotflyktingar?

Ja. Och alla länder har dessutom egna lagar för hur man hanterar kvotflyktingar. Detta vill man ändra på inom EU. Just nu diskuteras ett förslag från EU-kommissionen som innebär att unionen får ett gemensamt regelverk för hur mottagandet ska gå till.

Kommer EU lyckas komma överens och införa gemensamma regler för mottagandet?

Svårt att säga. Flera länder, däribland Ungern, har varit starkt kritiska mot att EU vill bestämma i den här frågan och förslaget har genomgått flera förändringar. I det uppdaterade förslag från EU-kommissionen som nu förhandlas ställs hårdare krav på de länder där kvotflyktingarna befinner sig. Kommissionen vill bland annat att länderna ska kunna garantera att flyktingar inte fortsätter fly vidare. Sveriges migrationsminister Morgan Johansson berättar i ett inslag i Ekot att han är positiv till de hårdare kraven. Men Vänsterpartiets Malin Björk, som är med och förhandlar förslaget åt EU-parlamentet, håller inte med migrationsministern.

– Jag tycker att det har allvarliga brister, eftersom man försöker använda kvotflyktingssystemet för att göra ”deals” och kontrollera migrationsrörelser och det tycker inte jag att vidarebosättningssystemet ska göra, säger hon till Ekot.

LÄS MER: Här är de europeiska länder som vill vägra ta emot flyktingar

LÄS MER: EU vill få hjälp stoppa flyktingar

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset