Nyheter Toppnyheter Ekonomi Världen

EU stryker Farc från terrorlista

Sveriges utrikesminister Margot Wallström (S) är en av många utländska gäster på plats när fredsavtalet mellan regeringen och Farc-gerillan undertecknas i Cartagena i Colombia.
Sveriges utrikesminister Margot Wallström (S) är en av många utländska gäster på plats när fredsavtalet mellan regeringen och Farc-gerillan undertecknas i Cartagena i Colombia.

EU stryker Farc-gerillan från sin terrorlista. Beslutet kommer kort inför undertecknandet av fredsavtalet som ska få slut på mer än ett halvt sekel av strider i Colombia.Men vägen är både lång och knölig innan målen är uppnådda, medger utrikesminister Margot Wallström.

– Det finns så många hinder på vägen till en implementering, säger Wallström (S) till TT via telefon från Colombia.

Hon är en av många utländska gäster när fredsavtalet mellan regeringen och den marxistiskt influerade Farc-gerillan undertecknas i Cartagena i Colombia i dag. Den högtidliga ceremonin med 2 500 deltagare inleds klockan fem lokal tid, midnatt svensk tid. Alla gäster har uppmanats att klä sig i vitt.

När avtalet är undertecknat tar EU bort Farc från sin terrorlista, meddelar unionens utrikeschef Federica Mogherini, enligt AFP. Det innebär ett tillfälligt upphävande av EU:s sanktioner mot Farc.

Konflikten har sedan 1959 krävt cirka 220 000 människoliv och tvingat nära sju miljoner att fly sina hem, men efter nära fyra års förhandlingar enades parterna i somras om ett avtal vars öde colombianerna slutligt ska få avgöra i en folkomröstning den 2 oktober.

Sverige har sedan 1980-talet bidragit till fredsförsöken med pengar, idéer och organisation och ska enligt fredsavtalet vara med och försöka klargöra ödet för cirka 45 000 människor som är försvunna.

Kvinnor i processen

Under besöket ska Wallström, förutom att träffa politiker, även möta representanter för kvinnoorganisationer som arbetar med fredsprocessen.

– Det var mycket Sveriges roll som gjorde att kvinnorna fick en uttalad roll och en plats vid förhandlingsbordet.

Många av dem som tvingats lämna sina hem är fattiga småbrukare, och efter många år ska de nu tilldelas mark, lån och bastjänster av regeringen. Samtidigt oroas många av att den lilla jordägande eliten – i ett land med drogkarteller, paramilitära högermiliser och enorm korruption – ytterligare ska ta för sig. Andra pekar på risken för rovdrift av olje- och gruvbolag i områden som tidigare kontrollerats av Farc.

Enligt nyhetsbyrån AFP uppger människorättsgrupper att 51 mark- och miljöaktivister dödats hittills i år, ofta av oidentifierade gärningsmän.

"Något gott"

Wallström säger att fredsavtalet är väldigt hoppingivande och att processen framåt är väl genomtänkt när det gäller att bygga upp rättsliga system och folkligt deltagande.

Men hon pekar också på att markrättigheterna måste prioriteras, att det är en "helt central" fråga.

– Colombianerna måste snabbt få se att det kommer ut något gott ur det här fredsavtalet.

Ytterligare en möjlig tuva i vägen är den andra stora gerillan ELN, som fortfarande inte inlett fredsförhandlingar med regeringen.

– Det är fortfarande ett orosmoln, förstås. Men om man snabbt kommer i gång med implementeringen av det här fredsavtalet tror jag att det kan bli svårt för ELN att mobilisera, säger Wallström.

Ramon Espinosa/AP/TT
Colombias president Juan Manuel Santos och Farc-ledaren Timoleón Jiménez när det preliminära fredsavtalet skrevs under på Kuba i juni. Kubas president Raúl Castro står i mitten. Arkivbild.