Nyheter Sverige

Experten: Därför tycks skolmorden, men inte Ikea-morden, vara terror

Enligt svensk juridisk definition finns det mycket som just nu tyder på att morden i Trollhättan bör betraktas som terrorism, till skillnad från Ikea-morden, säger terrorforskaren Hans Brun.

Dagen efter skolmorden i Trollhättan meddelade Säpo att det rörde sig om ett hatbrott med rasistiska förtecken, och alltså inte ett terrorattentat.

För att den rubriceringen ska användas krävs bland annat att ett tydligt politiskt syfte ska kunna påvisas, vilket det finns indikationer på, menar terrorforskaren Hans Brun.

– Jag tycker att det finns en del politiska indikatorer. Enligt vissa uppgifter har han lämnat ett meddelande av något slag efter sig. Innehållet i detta meddelande påverkar också bedömningen. Han har valt ut offren efter hudfärg, och det kan vara en politisk signal i sig. Han ville ju minska invandringen verkar det som, säger Hans Brun.

– Ytterst styrs denna bedömning av om man utgår från den svenska juridiska definitionen eller om man använder sig av en annan definition.


►LÄS MER: Rektorn: "Barn bär mask och svärd till skolan i dag"

Många har jämfört attacken i Trollhättan med morden på Ikea i Västerås i augusti. Hans Brun poängterar att inget av fallen har alla pusselbitar på plats, men att det i nuläget är mycket som verkar skilja de båda dåden åt.

– Så vitt jag har förstått så var ju uppsåtet där (vid Ikea-morden) i första hand att få stanna kvar i Sverige. Han ville skaffa sig egna fördelar, jag tror inte han hade för avsikt att påverka det politiska klimatet i samhället – så vitt jag vet. Men det innebär inte att brotten är mindre hemska eller har ett mindre straffvärde.

Och det är ofta svårt att avgöra vad som är en terrorhandling och inte. Hatbrott definieras som en attack där någon kränks till exempel på grund av etnicitet, religion eller sexuell läggning, men där det saknas ett tydligt politiskt motiv.

– Men i praktiken flyter det där ihop. Och i synnerhet nu när allt har blivit så fragmenterat. Det är lite synd att det blir en diskussion om semantik i stället för om problemen som orsakar det, säger Hans Brun.

För närvarande styrs svensk lagstiftning gällande terrorbrott utifrån ett EU-direktiv, men någon internationell, allmänt accepterad definition på terror finns inte. Och i modern tid – på grund av internet – blir gränserna om möjligt ännu vagare.

– Det är lättare för personer i dag att ta till sig en viss retorik och ideologi som ofta är ganska mörk och destruktiv – där näthatet antagligen kan påverka folk. En del kanske är psykiskt labila, andra kanske har andra problem, eller börjar tillskriva sig en viss ideologi som uppmuntrar hat och våld. Och då blir det väldigt svårt att dra en gräns mellan terror, hatbrott och psykiska problem. Det börjar överlappa varandra mer och mer.

►LÄS MER: Film visar: Gärningsmannen valde ut sina offer

Mer om Brott