Nyheter

Experten: Så hjälper vi könsstympade kvinnor

Bita Eshraghi är specialistläkare i gynekologi och obstetrik på Amel-mottagningen.
Bita Eshraghi är specialistläkare i gynekologi och obstetrik på Amel-mottagningen.

År 2003 öppnade Sveriges första och hittills enda specialistmottagning för könsstympade. På Amel-mottagningen på Södersjukhuset i Stockholm behandlas patienter med alla typer av besvär till följd av könsstympning.

Bita Eshraghi, specialistläkare i gynekologi och obstetrik, berättar att de har tagit ordet amel, som betyder hopp, från arabiskan. Sedan starten 2003 har de tagit emot drygt 1 300-1 400 patienter.

– Det är en liten ökning varje år. Vi behandlar patienterna för alla möjliga typer av gynekologiska besvär. De flesta som söker sig till oss gör det för att de har besvär på grund av könsstympningen, men det är inte ett krav för att få komma hit.

LÄS MER: Meheret könsstympades som barn – fick veta det när hon blev gravid

Hon berättar att vanliga besvär till följd av könsstympning är att man har besvär med urinering, att man har återkommande urinvägsinfektioner och att det tar väldigt lång tid att kissa om man har genomgått en infibulering, den grövsta formen av könsstympning, som innebär att det egentligen bara är ett väldigt litet öppning kvar där urinen och mensblod droppar ut ifrån.

Det kan också vara så att man vill ha penetrerande samlag men att det inte går för att det för trångt efter infibulationen, eller att man försöker att bli gravid. Det kan också vara så att man har lyckats bli gravid trots att det är en väldigt liten öppning och man då behöver gå genom en öppningsoperation. Något man kan göra både som gravid eller inte gravid. Man kan också ha utvecklat ärrvävnader och olika typer av cystor efter könsstympningen, ha samlagssmärtor eller psykologiska besvär.

– Samtidigt är det också viktigt att komma ihåg att om man är könsstympad behöver man inte har komplikationer av det. Av de fyra olika typerna av könsstympning är typ 3, eller infibulation, den grövsta formen men också den minst vanliga. Det handlar om ungefär 10 procent av de 200 miljoner könsstympade kvinnor som man pratar om i världen. Det vanligaste är typ 1, 2 och 4. Ju mindre skada, desto mindre risk för komplikationer.

LÄS MER: Hit kan du vända dig om du blivit könsstympad eller misstänker att någon blivit det

En del i jobbet för Bita Eshraghi är att ge patienterna en positiv upplevelse.

– När man jobbar som gynekolog så inser man snabbt att det är lite som med tandläkaren, att folk avskyr att gå till gynekologen, även som svenskfödd. I länder som till exempel Sudan och Somalia och andra länder där könsstympning är vanligt förekommande så finns inte samma tillit till vården som här i Sverige. Vården där är ofta korrupt och behöver man söka sjukvård så är det ofta förenat med en operation. Genomgår man en operation där så är risken att omkomma stor. Många är därför rädda för narkos till exempel.

Att patienterna dessutom behöver gå genom en gynekologisk undersökning och också ofta tänker på hur den som undersöker ska reagera på att de är könsstympade gör det ännu svårare.

– Därför är det extra viktigt att vi tar hand om patienterna så gott vi kan och ger dem en positiv upplevelse. Då kan patienten berätta för sina väninnor och bekanta att vården har varit bra och på så vis föra ordet vidare.

LÄS MER: 38 000 kan ha varit utsatta i Sverige – här är fler siffror om kvinnlig könsstympning

Det här är kvinnlig könsstympning

  • Den 6 februari är det den internationella dagen för nolltolerans mot kvinnlig könsstympning.
  • Könsstympning innebär att man skär bort delar eller hela yttre könsorganen på flickor. Åldern då ingreppet utförs varierar, liksom typen av ingrepp, vem som utför det och förklaringarna till varför. Kvinnlig könsstympning förekommer bland både kristna och muslimer. Det finns dock inget skriftligt stöd i någon religion för könsstympning. Var och varför sedvänjan, som har utförts i över 2 000 år, uppstod har inte med säkerhet kunnat fastställas.
  • Fler än 200 miljoner flickor och kvinnor som lever i dag har utsatts för någon form av könsstympning i 30 olika länder. Det är vanligast i de västra, östra och nordöstra delarna av Afrika, i vissa länder i Mellanöstern och i Asien, samt hos invandrande från alla dessa länder.
  •  Det finns fyra olika typer av könsstympningar enligt WHO:

Typ I: Borttagande av förhuden runt klitoris och/eller del av eller hela klitoris.

Typ II: Delvis eller helt borttagande av klitoris samt delvis eller totalt borttagande av de inre och yttre blygdläpparna.

Typ III: Delvis eller fullständigt borttagande av inre och yttre blygdläpparna och klitoris, samt att vaginalöppningen sys ihop, vilket även kallas infibulation. Ett litet hål lämnas för att kiss och mensblod ska kunna rinna ut.

Typ IV: Oklassificerade stympningar, allt som inte inkluderas i grupp I–III. Alla andra skadliga ingrepp i de kvinnliga könsorganen av icke-medicinska skäl, till exempel prickning, piercing, sticka med vasst föremål och skrapning.

Källor: Socialstyrelsen,WHO, Unicef, FN, Umo

LÄS MER: Ministern om könsstympning: Vi måste jobba förebyggande mot problemet

LÄS MER: 6 tecken på att det går framåt i kampen mot könsstympning

LÄS MER: Regeringen måste skydda flickor från könsstympning

LÄS MER: Här återskapar de klitoris hos könsstympade kvinnor

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset