Nyheter Sverige

Experter: Därför begår unga män fler brott

Unga män står för den största delen av småbrottsligheten. Kriminologprofessorn och psykologlektorn resonerar kring varför och tar upp allt från uppväxt till stresshormoner.

TT

Unga män är överrepresenterade i kriminalstatistiken när det kommer till misstänkta för misshandel och grov misshandel.  Både våra föreställningar av vad som är manligt och hjärnans utveckling kan vara orsaken. Arkivbild.

Tove Pettersson.

Åke Pålshammar.

82 procent av alla våldsbrott har en gemensam nämnare: De begås av män. När det kommer till vilka som begår våldsbrott utomhus är unga män i åldern 15 till 20 överrepresenterade, enligt statistik från Brottsförebyggade rådet.

Men varför? Vi har bett en psykologilektorn Åke Pålshammar och kriminologiprofessorn Tove Pettersson förklara.

Tove Pettersson menar att skillnaden i hur pojkar och flickor behandlas när de växer upp är det som mest påverkar varför unga män är aggressiva.

– Utifrån genusperspektivet kan man se att det finns olika förväntningar på pojkar och flickor redan från en tidig ålder. När pojkar är aggressiva ursäktas dem med “det är så pojkar är”. Men om flickor begår våldsbrott så är de sjuka. Det skapar olika förväntningar på könen, där pojkar kan ta till våld i större utsträckning, säger hon.

►LÄS MER:  Mer resurser läggs på unga dömda

Det handlar också om grupptryck, menar hon. I en kompisgrupp kan det vara statushöjande med aggressivitet, eftersom det ses som en maskulin egenskap.
– Man hävdar sin manlighet genom våld och det skapar också en gemenskap, fortsätter kriminologiprofessorn.

Åke Pålshammar, senioruniversitetslektor i psykologi vid Uppsala universitet, tar också han upp våra föreställningar om hur det manliga könet förväntas bete sig. Men han lägger till andra aspekter bakom unga mäns aggression.

Hjärnans funktioner kan vara en. En vanlig föreställning är att testosteronet gör män argare, men det är Åke Pålshammar tveksam till.

– Testosteronet drar snarare igång energi inför aktiviteter av olika slag. Men inte nödvändigtvis för att rikta energin mot varandra, säger han och fortsätter:

– Däremot verkar låga nivåer av hormoner och kemiska signalämnen av typen kortisol och serotonin i hjärnan kan göra det svårt att bromsa aggressiva impulser bland vissa aggressiva ungdomar.

Unga tar också större risker, eftersom de inte har ett utvecklat konsekvenstänk. Åke Pålshammar jämför ungdomars hjärna med en bil med väldigt stark motor som har dåliga bromsar och styrinrättning.

– Risktagandet är 200 procent högre bland tonåringar, vilket man också kan se i brottsstatistiken. Det beror på att man har en frontallob i hjärnan som ska dämpa saker, ogenomtänkta saker du tänkt göra även göra kloka riskbedömningar, men studier visar att nervcellerna inte är ordentligt utvecklade där förrän vi är i 20-25- årsåldern. Så när man blir triggad, vid ett bråk exempelvis, hinner därför inte konsekvenstänket och riskbedömningen fram.

►LÄS MER: Pojkars brottslighet minskar – flickors ökar

►LÄS MER:  Större otrygghet bland kvinnor

►LÄS MER:  ”Bötning” sprider skräck bland skolungdomar