Nyheter Världen

Experterna: Därför hade opinionsmätningarna fel om Trump

Donald Trump är USA:s 45:e president. Prognoserna visade en helt annan utgång. Henrik Oscarsson och Richard Öhrvall förklarar varför.
Donald Trump är USA:s 45:e president. Prognoserna visade en helt annan utgång. Henrik Oscarsson och Richard Öhrvall förklarar varför.

Många såg Hillary Clinton som en självklar vinnare i det amerikanska presidentvalet – fram tills den stora vändningen i natt. Men hur kunde så många av opinionsmätningarna visa fel?

– Det återstår väl att ta reda på exakt vad det beror på, men vi vet att mätningarna är svåra att göra, i synnerhet I USA. En stor faktor är att folk inte vill svara på undersökningar och de som svarar inte är representativa för alla. Sedan kostar det att göra bra undersökningar, och media och andra har inte råd eller vill inte lägga pengar på det. Så det är många mätningar ute med tvivelaktig kvalitet, säger Richard Öhrvall, statsvetare vid Linköpings universitet, som tidigare har jobbat med opinionsmätningar på Statisktiska centralbyrån.

Vilka röster är det som inte har kommit fram i mätningarna?

– Det spekuleras om att det är lågutbildade arbetare som Trump verkar ha gått starkt hos, att de inte kommer med i mätningarna. Men det finns inte någon djupgående analys än, så det är svårt att veta.

► LÄS MER: 10 stora tabbar från tidigare USA-val

Richard Öhrvall menar att det låga valdeltagandet i USA är en annan faktor som gör det svårare att mäta opinionen än i till exempel Sverige.

– Du måste också avgöra om det är sannolikt att personerna som du får tag på när du gör mätningarna kommer att gå och rösta, säger han.

Henrik Oscarsson, professor i statsvetenskap och föreståndare för SOM-institutet, säger att det är för tidigt att säga exakt varför opinionsmätningarna har visat fel.

– Man kan bara konstatera att trots tusentals opinionsmätningar på lokal och nationell nivå, med många olika metoder och tillvägagångssätt, så underpresterade instituten även den här gången, som i brittiska parlamentsvalet, Brexit och på Island. Vi behöver bättre mätningar och det betyder att vi på allvar behöver intensifiera den akademiska forskningen för att möta surveymetodologins utmaningar. Här gäller att gå tillbaka till grunderna och acceptera att det kan vara kostsamt att genomföra ordentliga mätningar, säger han.

► LÄS MER: Det här vill Donald Trump göra som president

En anledning till de felaktiga prognoserna, menar Oscarsson, är att Hillary Clinton inte lyckades med koalitionsbygget med amerikanska ungdomar, högutbildade och minoritetsgrupper.

 – Opinionsmätningarna underskattade kraftigt röstviljan i grupper som Hillary behövde vinna, minoritetsgrupper som svarta, latinos och asiater. Och inte nog med det: stödet för Clinton i dessa grupper var på många håll klart svagare än vad Obama lyckades med 2008 och 2012, säger han.

Även i Sverige, vid valet 2014, blev många chockade över resultatet. Opionsmätningarna hade visat att Sverigedemokraterna skulle gå framåt, men inte så mycket som de gjorde.

► LÄS MER: USA var inte redo för en kvinna – i stället vann en pajas

Vad ska man tänka på när man tolkar opionionsmätningar?

– Man får försöka hitta annan information också för att bilda sig en uppfattning. Man får vara lite försiktig när man tolkar opinionsmätningar. Om det är utfall som man personligen själv hellre vill se så har man ofta en förmåga att övertolka och få större förhoppningar, säger Richard Öhrvall.