Nyheter Världen

Experterna: Då räknas det som terrorism

Dådet i Istanbul klassas som terrorism bland annat för att det skapar en stor oro hos befolkningen.
Dådet i Istanbul klassas som terrorism bland annat för att det skapar en stor oro hos befolkningen.

Det ifrågasätts ibland vilka händelser som man benämner som terrorism. Vad innebär egentligen terrorism och vem räknas som terrorist? Metro frågar två terroristforskare.

Det finns ingen gemensam definition av begreppet terrorism och därför inte heller begreppet terrorist i världen. Varje land definierar terrorism utifrån sina egna intressen. Men däremot har medlemsländerna inom EU kommit överens om en gemensam definition av terroristbrott. Den definitionen har också införts i svensk lag.

– Man ska vilja skrämma någon att inte ta politiska beslut för att i sin tur uppfylla politiska mål, sammanfattar Hans Brun, terroristforskare vid King's college i London.

Det finns tre kriterier för att uppnå EU och Sveriges definition av terroristbrott. Det är handlingar som allvarligt kan skada en stat eller mellanstatlig organisation om de syftar till att:
1. Injaga allvarlig fruktan hos en befolkning eller befolkningsgrupp
2. Tvinga offentliga organ eller en mellanstatlig organisation att vidta eller avstå från att vidta en åtgärd
3. Destabilisera eller förstöra grundläggande politiska, konstitutionella, ekonomiska eller sociala strukturer, enligt Säkerhetspolisen och Svensk författningsförsamling.

►LÄS MER:  Expert: Därför hör du mer om dåden i Bryssel än andra liknande attacker

Varför kallar man självmordsattackerna i Istanbul för terrorism?

– Dels eftersom man ser att det riktat sig mot oskyldiga, civila offer men också för att man gör det med syftet att skapa frukta och rädsla. Dådet är gjort för att skapa så mycket oro som möjligt. Det utmanar statens förmåga att kunna skydda och värna om medborgarna, säger Magnus Ranstorp, terroristforskare vid Försvarshögskolan.

Man behöver inte ingå i ett terrorstämplat nätverk för att räknas som terrorist. Anders Breivik, som dödade 67 personer i Norge 2013 och som dömdes för massmord och terrorbrott, är ett exempel på en ny form av terrorist, en ensam terrorist, förklarar terrorforskaren Hans Brun.

– Han är ett yttryck för den nya, ensamma terroristen. Ensamvargarna som orsakar stor skada. Han hade ett manifest som visar att han agerade utifrån ideologi – det kan inte bli mycket tydligare än så, säger terrorforskaren Hans Brun. 

►LÄS MER:  Tidigare stora terrordåd som skakat världen

Vid skolattacken i Trollhättan talade flera om händelsen som ett terrorbrott eftersom gärningspersonen ska ha valt ut sina offer efter hudfärg. Magnus Ranstorp trodde att det skulle definieras som ett terrorbrott, då han ansåg gärningen innehöll aspekter som kan ligga inom ramarna för terrorism, men polisen benämnde det istället som ett rasistiskt hatbrott.

– I Sverige har vi inte haft många fällande domar i terroristrättegångar. När vi antog lagen innebar det högre beviskrav för att det skulle klassas som terroristbrott. Det är mycket som ska stämma exat in, säger Magnus Ranstorp.

Vid morden på IKEA, där en asylsökande man högg ner och dödade en mamma och hennes son saknades däremot helt politiskt syfte och det var inget terrorbrott.

– Gärningsmannen ville vinna egna fördelar – det är skillnad på egenvinning och politiska motiv, förklarar Magnus Ranstorp.

►LÄS MER:  Världens förstasidor dagen efter terrorattacken i Bryssel