Nyheter Sverige

Få inom rättsväsendet anmäler våld

Monica Nebelius, i dag rättschef vid Polisen i Region Skåne, hotades när hon arbetade som domare och fick byta adress och ort. Men för att polisanmäla fick hon övertalas av en kollega. Polisen fick aldrig tag i de skyldiga.
Monica Nebelius, i dag rättschef vid Polisen i Region Skåne, hotades när hon arbetade som domare och fick byta adress och ort. Men för att polisanmäla fick hon övertalas av en kollega. Polisen fick aldrig tag i de skyldiga.

Var fjärde medlem i fackförbundet Jusek har utsatts för våld, hot eller trakasserier. Men färre polisanmäler–ofta för att de tror att en polisanmälan inte tjänar något till.– Hot sopas lätt under mattan, säger Monica Nebelius, som själv hotades som domare.

Många kronofogdar, åklagare och andra anställda inom rättsväsendet utsätts för våld och hot. Men bara 14 procent av händelserna polisanmäls, jämfört med 23 procent för tre år sedan. Ett skäl är att de drabbade tror att det inte tjänar något till att polisanmäla, enligt Juseks nya rapport.

Hotades vid bostaden

En del av rättsväsendet präglas också av en kultur att tysta ner hot och våld man utsatts för, enligt Monica Nebelius, som själv hotades fysiskt vid sin bostad när hon var domare vid ett kopplerimål i Malmö för några år sedan.

– Jag tycker ännu att det är otäckt att tala om det. De hotade mina barn också. Samma kväll fick jag och min familj åka med civil polisbil mot en ny ort och hemlig adress, berättar Monica Nebelius för TT.

Ändå fick hon övertalas av en lagman att polisanmäla händelsen.

– Andra domarkolleger ringde och avrådde mig däremot från att tala om det. De var rädda att hoten skulle öka, säger Monica Nebelius.

Under mattan

Monica Nebelius lämnade kopplerimålet och arbetar i dag som rättschef vid Polisen i Skåne.

– Vid polisen finns klara riktlinjer för hur man ska agera efter hot och våld av personal. Bland domare råder en annan kultur. Hot sopas lättare under mattan, säger hon.

Domstolsverkets generaldirektör Martin Holmgren håller till viss del med, men betonar att utbildning i krishantering finns vid domstolarna och att man uppmuntrar anställda att anmäla incidenter. Att bara 11 av 48 tingsrätter har daglig säkerhetskontroll av alla besökare förklarar han med att flera domstolar ligger i gamla kulturmärkta hus som är svåra att säkerhetsanpassa. Men ytterligare tre tingsrätter planerar säkerhetskontroll de närmaste två åren, påpekar Martin Holmgren.

Ofta måltavla

För att bättre skydda anställda bör straffet för våld mot tjänsteman skärpas, anser i sin tur justitieutskottets ordförande Beatrice Ask, (M).

– I dag är straffet inte mer än en månads fängelse, det bör vara sex månader, säger Beatrice Ask till TT.

Få Jusek–medlemmar tycker att de får stöd från sin arbetsgivare efter våld och hot i jobbet.

Rikskronofogde Christina Gellerbrant Hagberg tycker ändå att Kronofogdemyndigheten har bra beredskap.

– Vi utbildar i bemötande och gör riskanalys inför förrättningar. Våra medarbetare blir ofta måltavla för den enskildes besvikelse på hela samhället, säger hon.