Metro Debatt

Föräldrar, drick er inte fulla framför barnen – ni är deras hjältar

Det är du som förälder som är barnets hjälte – men när du blir onykter försvagas din skyddsmantel, skriver Elin Pettersson.

”Mamma, pappa snubblar mitt ute på vägen.”

”Lilla gumman, det är ingen fara, pappa är bara lite trött.”

Pappa lägger en tung hand på mitt huvud och sluddrar något osammanhängande. Stackars barn, hör jag tanterna viska bakom min rygg. Det är midsommarafton och jag är fem år. Min pappa är full som en kastrull, alika, kaja och vi måste åka hem.

Grusvägen, till parkeringen och bilen som ska ta oss hem, känns milslång. Mamma är tystlåten. Pappa ljuder desto mer. Känslan i min lilla barnkropp är skam och sorg. Jag fick inte dansa små grodorna.

►LÄS MER: Debatt: Jag dricker inte alkohol – men jag älskar att festa

Alkoholkonsumtion tillsammans med barn är i dag ett normaliserat beteende. Att dricka sig berusad i närheten av sitt barn är mer acceptabelt än att sätta sig i en bil efter en flaska vin eller låta barnet använda sin Ipad i en timme. I Svenska Dagbladet gick det 2012 att läsa att nästan var fjärde förälder anser det vara okej att vara berusad inför sitt barn och dessutom att det är småbarnsföräldrarna som är högkonsumenter av alkohol.

Min pappa är inte alkoholist. Han var 37 år vid tillfället och hade tagit några järn för mycket helt enkelt. Så där, ni vet, som lätt kan hända när några snapsar till sillen lätt slinker ner, glaset rosé i solskenet smakar hallonsaft och några kalla öl vid den varma grillen släcker törsten. Det var något som hände den där midsommaraftonen. Något som skadade mig och som påverkat mitt liv. Jag vet inte om det var sorgen över att behöva lämna dansen, skammen över tanternas hånfullhet eller det faktum att min pappa inte var en hjälte, som var värst.

Sedan den dagen hade jag nolltolerans inför min pappas alkoholkonsumtion. Jag vaktade likt en hök på min pappa. Hjärnan räknade varje klunk av groggen med vodka och Grape tonic och kalkylerade samtidigt varje liten uns av beteendeförändring. Sluddrade han? Visst tog han ett felsteg nu? Om min gräns blev nådd, fick jag frispel.

►LÄS MER: Polisen: Föräldrar orkar inte hämta sina fulla ungdomar

I dag som vuxen kan jag säga att det var jag som förstörde min pappas positiva upplevelse av ”att ta en öl med polarna”. Den som försvarar alkohol tillsammans med barn har argument som ”att ta ett glas vin eller fyra” har inget barn dött av eller att ”en sup på midsommar är ett måste”.

Men kan du avgöra om ditt barn tar skada? Kan du avgöra om din personlighet förändras och omsorgen uteblir? Kan du skydda ditt barn mot obehag, skam och vilsenhet när du druckit ditt tredje glas rosé och har tappad självkontroll och är luden i huvudet? Nej, för du är ju berusad. Det är du som förälder som är barnets hjälte. När du blir onykter försvagas din skyddsmantel.

Sven Bremberg, barnläkare, menar att barnet blir skrämt när föräldern är berusad och omvårdnaden uteblir. Vidare menar Bremberg att gränsen för alkoholtolerans är individuell men att forskning visar att barn far illa av berusade föräldrar. Som hjälte är det du som ska hjälpa ditt barn hålla balansen när barnet hoppar som en groda, inte tvärtom.

Om ni som föräldrar vill ta ett glas vin till fredagsräkorna, gör det, men låt det stanna vid det. Vill ni ta ytterligare några glas till? Gör det, men inte tillsammans med era barn. När du dansar små grodorna i år, gör det nykter och du blir ditt barns och allas vår hjälte.

Elin Pettersson, 37 år

Har du problem med föräldrar som dricker? Hit kan du vända dig.

Mer om Debatt