Nyheter

För första gången sedan massakern – sommarläger på Utøya

Ragnhild Kaski, AUF:s generalsekreterarevisar de nya byggnaderna.
Ragnhild Kaski, AUF:s generalsekreterarevisar de nya byggnaderna.

Såren kommer aldrig att läka. Men i år hålls ett sommarläger på norska Utøya för första gången sedan massakern 2011. – Det är bra att ungdomarna kommer tillbaka dit, säger Lisbeth Kristine Røyneland som förlorade sin dotter på Utøya.

Sundvolden Hotell ligger vackert beläget vid Tyrifjorden, några mil utanför huvudstaden Oslo. Lördagen den 23 juli 2011 borde det ha varit platsen för en idyllisk sommarmorgon.

Men i stället var hotellet fullt med chockade och skräckslagna ungdomar som överlevt massakern på Utøya, räddningspersonal som försökte ge dem stöd och förtvivlade anhöriga som sökte svar på om deras barn klarat sig. Den avspärrade hotellanläggningen var omgiven av mängder av poliser och ett enormt medieuppbåd.

Mindre än ett dygn tidigare, på eftermiddagen den 22 juli, hade Anders Behring Breivik kommit till Utøya där socialdemokratiska Arbeiderpartiets ungdomsförbund (AUF) höll ett sommarläger. Han hade då redan utlöst en bomb i regeringskvarteret i centrala Oslo som dödat åtta människor.

Under mer än en timme pågick massakern på den lilla ön innan Behring Breivik greps.

Polis och räddningspersonal möttes av en fruktansvärd syn. Överallt låg döda eller skadade människor. Sammanlagt miste 69 personer livet på Utøya.

Tanken att ungdomar skulle samlas på ön igen för ett sommarläger verkade till en början långt borta.

► LÄS MER: Fyra år efter Utøya – varannan förälder sjukskriven

Men nu är det dags att ta Utøya tillbaka. Den 7—9 augusti arrangerar AUF ett sommarläger där, det första sedan massakern 2011.

Att lägret hålls nu har fått kritik. Det finns de som anser att det har gått för kort tid sedan massakern. Mani Hussaini, ordförande för AUF, har förståelse för de synpunkterna, men anser att det är rätt att arrangera lägret.

– Nu har det gått fyra år sedan vi var där senast. Vi inser att Utøya inte blir detsamma som det var förr, säger han.

– Det är viktigt att vi visar att det är möjligt att skapa nya fina minnen på Utøya.

Mani Hussaini, som inte var på ön vid terrorattacken, säger att Utøya kommer att bli en plats där det som hände för fyra år sedan spelar en central roll. Samtidigt är det viktigt att lyfta fram öns ljusa historia. Att det är en plats där aktiva inom AUF träffats under många somrar, där vänskapsband knutits och där det politiska engagemanger stärkts.

– Det är viktigt för oss att den mörka historien inte överskuggar Utøyas ljusa historia.

Tore Sinding Bekkedal, 27 år i dag, överlevde Behring Breiviks skott genom att gömma sig på en toalett. Enligt honom kan det vara svårt för människor att förstå vilken betydelse Utøya har för AUF. Anders Behring Breivik valde platsen med tanke på vad den representerar och dess betydelse för den norska demokratin, säger han.

Han kommer själv att delta i sommarens läger även om hans politiska intresse har mattats av de senaste åren.

– Jag har slutat att tycka om norsk politik. Jag kunde inte med den fegheten som det politiska Norge visade i att konfrontera de attityder som låg bakom Breivik och hur väl de är etablerade i stora delar av det norska politiska etablissemanget.

Dåden den 22 juli har haft stor påverkan på hans liv.

– För oss som var där är det ett personligt trauma som vi kommer att bära på resten av livet. Jag förlorade några år av mitt liv.

► LÄS MER: Utøya-massakern blir museum

Hos Ragnhild Kaski, 25 år, har dock det politiska engagemanget vuxit efter 22 juli. Hon är i dag generalsekretare för AUF.

När mördandet började på Utøya befann hon sig inomhus. Hon tog sig ut genom ett fönster, men skadade sin ankel i fallet. Ragnhild Kaski överlevde tack vare att en vän lyfte upp henne och bar henne till en plats där hon kunde gömma sig. Vännen dödades senare på ön.

- Det finns så många starka historier från den dagen. Alla har sin individuella upplevelse och historia.

Hon säger att det betyder väldigt mycket för AUF att ha ett läger där igen.

– Steg för steg har vi tagit tillbaka vår ö. Nu hålls det första sommarlägret.

Lisbeth Kristine Røyneland förlorade sin dotter Synne på Utøya. Hon är ordförande för Den nationella stödgruppen efter 22 juli. När årsdagen närmar sig har hon blandade känslor.

– 22 juli är alltid en hemsk dag för mig. Men det är också en dag då vi ska minnas de som dödades under terrorangreppet.

Åren efter dotterns död var traumatiska.

– Den första tiden efteråt var jag i chocktillstånd, jag kände inte helt vad som skedde. Det var först efter två år som jag började förstå att hon inte kommer tillbaka igen.

Hon är glad över att det återigen ska hållas ett sommarläger på Utøya.

– Jag tycker att det är bra att ungdomarna kommer tillbaka dit. Jag litar helt och hållet på att de har respekt för det som hände där. Det hade varit helt fel att bara låta Utøya stå och förfalla.

– Men samtidigt blev min dotter dödad där, det kommer jag att känna i magen under de dagar som lägret pågår.

► LÄS MER: Terroroffren hedrades på Utøya