Nyheter Ekonomi Världen

Fattiga gör avtryck i valrörelsen

Förskoleläraren Jennifer Cole i New Hampshire har levt i fattigdom och är engagerad i kampen för ökade minimilöner i USA.
Förskoleläraren Jennifer Cole i New Hampshire har levt i fattigdom och är engagerad i kampen för ökade minimilöner i USA.

De dyker upp vid politiska debatter inför primärval och på torg i storstäder. De flesta jobbar på snabbmatsrestauranger, inom barnomsorgen eller på fabrik – och de är arga. En rörelse som kämpar för höjd minimilön i USA har fått visst gehör.

– Ingen ska behöva välja mellan mat och boende. Eller vilket av barnen som ska få gå i skola.

Förskoleläraren Jennifer Cole suckar och går de få stegen från tamburen in i köket med barnbarnet Anna på armen.

– Det är så här Amerika ser ut i dag. Familjer går tillbaka till generationsboenden för att de inte har råd med något annat. Folk struntar i att gå till doktorn och tandläkaren och få kan studera.

"Sparar" räkningar

I det prydliga men slitna lilla hus som paret Cole hyr i samhället Pittsfield i New Hampshire bor även två av parets fyra döttrar – den ene med sin man och deras lilla dotter. Vardagsrummet och köket är belamrat med plastleksaker, överallt på väggarna sitter familjebilder. Vid köksbordet berättar Cole uppriktigt om den vardag som många i USA tvingas hantera.

– Lönerna har inte stigit på många år. På mitt jobb vill de ständigt att vi ska vidareutbilda oss, men kurserna måste vi stå för själva.

40-åriga Cole arbetar på förskola och har nyligen tagit en högskoleexamen i pedagogik. Men lönen motsvarar inte utbildningsnivån, konstaterar hon. Med en timlön på drygt 13 dollar drar hon in 2 060 dollar i månaden (motsvarande 16 800 kronor) efter skatt. Cole räknar på fingrarna: Hyran går på 950 dollar, vatten på 100, el på 350 och olja på 200. Maken jobbar nu i byggbranschen i en annan delstat och drar in minst lika mycket, men är bara hemma på helgerna. Och i fjol och förfjol, när han var cancersjuk, var det tuffare. Då gick grannskapet samman och hjälpte familjen.

– Vi har levt på matkuponger. Även nu händer det att vi "sparar" räkningar till kommande månader. Och jag har alltid med mig en miniräknare när jag handlar mat, för att ha koll på kostnaderna.

Hörs i valrörelsen

Även om både Cole och dottern Theresa, som jobbar på detaljhandelsjätten Walmart, fått upp sin lön en bra bit över miniminivån på 7,25 dollar i timmen är de djupt engagerade i frågan. När de republikanska presidentaspiranterna debatterade i New Hampshire för en tid sedan var Jennifer Cole där och demonstrerade med rörelsen "Fight for $15" – något som gett visst resultat eftersom både New York och Kalifornien i dagarna beslutat att på sikt höja minilönerna till den nivån.

– Jag är stolt och glad över att vara en del av rörelsen. Jag valde att arbeta med barn för att kunna ha mina egna nära, men framöver vill jag jobba med utsatta familjer.

Frågan om minimilön har fått oväntat stor uppmärksamhet i primärvalsrörelsen i USA, mycket tack vare den självutnämnde demokratiske socialisten Bernie Sanders som gång på gång påpekar att amerikaner som jobbar heltid inte ska behöva leva under fattigdomsnivån. Och affärsmannen och republikanen Donald Trump verkar ha lyssnat på den ilska som många vita arbetare känner. Hans lösning på många sociala och ekonomiska frågor är fler och bättre jobb.

Jennifer Cole har inte bestämt sig för vem hon ska rösta på i höstens presidentval. Men två av hennes döttrar har hoppat av college för att de inte hade råd att läsa och hon har starka åsikter om vad som behöver ändras i USA.

Amerikansk dröm?

– Bekanta har tackat nej till löneökningar för att de är rädda för att förlora försäkringar eller matkuponger. Det borde vara gratis att gå på högskola och att gå till doktorn. Människor ska inte känna att de inte är värdefulla bara för att de är fattiga.

En allvarlig aspekt är att den amerikanska drömmen inte finns längre, resonerar hon.

– Om man födds i fattigdom i dag fortsätter man att vara fattig. Det brukade heta att man kunde bygga sig ett nytt liv om man jobbade hårt.

Minimilönenivån i USA motsvarar knappt 10 000 kronor i månaden före skatt. Enligt en rapport från Pew Research Center levde drygt 3 miljoner människor i USA på eller under den nivån 2014, och drygt 20 miljoner strax över nivån.

Amy Schmidt, ekonom vid Saint Anselm College i New Hampshire, tror att frågan kommer att vara fortsatt stor i höstens valrörelse, åtminstone bland Demokraterna.

– Det är ett sätt för politikerna att konkret prata om orättvisor i samhället. Det lockar väljare.

Ola Torkelsson/TT
Förskoleläraren Jennifer Cole i New Hampshire har levt i fattigdom och är engagerad i kampen för ökade minimilöner i USA.
Ola Torkelsson/TT
Rörelsen "Fight for $15" kämpar för att minimilönen i USA, som i dag är 7,25 dollar, ska höjas. De demonstrerar i storstäder och vid politiska debatter.
Ola Torkelsson/TT
Rörelsen "Fight for $15" kämpar för att minimilönen i USA, som i dag är 7,25 dollar, ska höjas. De demonstrerar i storstäder och vid politiska debatter.
Ola Torkelsson/TT
Förskoleläraren Jennifer Cole i New Hampshire har levt i fattigdom och är engagerad i kampen för ökade minimilöner i USA.
Ola Torkelsson/TT
Förskoleläraren Jennifer Cole i New Hampshire har levt i fattigdom och är engagerad i kampen för ökade minimilöner i USA. Hemma hos henne och maken bor även dottern Theresa och barnbarnet Anna.
Ola Torkelsson/TT
Förskoleläraren Jennifer Cole i New Hampshire har levt i fattigdom och är engagerad i kampen för ökade minimilöner i USA.