Nöje Film

Filmrecension: Pojkarna

I sitt eget universum, ett växthus, odlar tre barndomskompisar en mystisk blomma. Det får oanade konsekvenser i "Pojkarna". Pressbild.
I sitt eget universum, ett växthus, odlar tre barndomskompisar en mystisk blomma. Det får oanade konsekvenser i "Pojkarna". Pressbild.

Vem har inte fantiserat om att byta kön – om så bara för en natt? Med hjälp av en mystisk blomma får barndomskompisarna Kim, Momo och Bella chansen att bli pojkar. Deras experimenterande resulterar i en magisk och lite ojämn historia.

Precis som i Jessica Shiefauers Augustprisbelönade roman "Pojkarna" kretsar handlingen i filmversionen kring tre vänner som inte har det så lätt i skolan. Där dominerar högljudda, tafsande killar i korridorerna medan vuxenvärlden tittar åt ett annat håll.

På ytan är "Pojkarna" till stor del rå igenkänning för alla som satt sin fot i en högstadieskola. Men tack och lov tillsätts några droppar magi. För de tre tjejerna har sitt eget universum i ett växthus. När de lyckas odla fram en ovanlig blomma och dricker dess flödande nektar förändras allt. De förvandlas, tillfälligt, till killar. Och blir för första gången i åtminstone omgivningens ögon snarare subjekt än objekt.

Regissören Alexandra-Therese Keining och övriga filmskapare lyckas på ett träffsäkert sätt att skildra magin, stämningen och det kittlande i alla de gränsöverskridanden som pågår. Den ljuvligt suggestiva, kreativa och komplexa flickvärlden står i bjärt kontrast till det kargare men samtidigt på många sätt enklare killuniversumet. Ändå lockas flickorna av den världen, speciellt Kim. Manligheten blir en drog för henne och hon vill återkomma gång på gång. Kanske är Kim egentligen redan en kille inuti? Och vad innebär det för alla hens relationer? En verklig styrka i filmen är att Kims upplevelser känns på djupet och inte stannar på ytan, som i den ur det perspektivet, ytligare "The Danish girl".

Frågeställningarna om kön, kropp, ojämlikhet och kärlek känns mycket relevanta och är fint skildrade. Mestadels. För trots att de unga skådespelarna, alla amatörer, kämpar på i den här "Cirkeln" möter "Fucking Åmål"-varianten, har filmen en ojämnhet och onödigt pedagogisk klumpighet över sig, som drar ner helhetsintrycket. Men som växa-upp-drama 2016 betraktat har "Pojkarna" en viktig och underhållande funktion att fylla.

Folkets bio
"Pojkarna" kombinerar magi med vardagliga funderingar om kön, kärlek och ojämlikhet. Pressbild.